Etikett: Kolesterolvärde

  • Krom är tabletter som kan hjälpa dig att få ordning på ditt sötsug, sjunkande blodsocker och onödiga mellanmål. Krom finns naturligt i bland annat kött, ostron och ägg.

    Att börja äta krom kan vara ett bra steg på vägen. Kromet minskar sötsuget och kan alltså underlätta det för dig att avstå från godis och andra onyttigheter. Självklart måste du även överlag äta nyttigt och gärna motionera, men kosttillskott i tablett-form kan vara till stor hjälp. Krom är ett spår-mineral som man på 50-talet upptäckte vara positivt för hälsan.

    Krom fungerar främst som en blodsockerregulator och har använts både för att kontrollera och behandla diabetes, men är även bra i andra sammanhang. Under graviditeten är krom nödvändigt för normal fostertillväxt och det förebygger också åderförkalkning och medverkar till att öka organismens tolerans mot alkohol.

    Studier tyder även på att mineralet krom kan minska kolesterol och blodtryck. Det är många i min bekantskapskrets som har samma problem som jag – sötsug efter maten.
    En normal lunch för mig ser ut som följer: Det dröjer bara en kort stund från det att jag lagt ner besticken på tallriken, till det att sötsuget sätter in. För att bota detta, går jag in i en kiosk på väg tillbaks från lunchen ock köper godis. Det här är ju inte bra, varken för tänderna, plånboken eller vikten.

    Krom hjälper mig att minska det här suget, som helt enkelt beror på en fallande blodsockernivå. Efter det att du ätit en måltid, frisätts insulin för att sänka den stigande blodsockernivån. Insulin är ett hormon som är nödvändigt för att cellerna ska kunna ta upp näringsämnen från blodet. Alltför stor mängd insulin gör dock att blodsockernivån sjunker för mycket, vilket medför att man blir mycket trött och sugen på något sött.

    Om du äter krom som kosttillskott, så kommer du att få en jämnare blodsockernivå vilket resulterar i mer ork och mindre sötsug. Kromet gör helt enkelt att kroppen lättare känner av insulinet. Krom förbättrar även upptaget av protein i kroppen vilket gör att den är muskeluppbyggande – särskilt i kombination med ett bra proteinpulver. Det kan verka svårt att hitta det bästa proteinpulvret, men man ska inte göra det svårare för sig än det behöver vara. När mycket insulin frisläpps hämmas fettförbränningen och fettlagringen gynnas; äter du då kosttillskott av krom kan du alltså minska kroppsfettet och öka muskeluppbyggnaden. Är du inne på det här spåret ska du definitivt välja någon av de bästa fettförbrännaren – för det finns ett antal fettförbrännare som fungerar.

    Chromax är en av apotekets 20 bäst säljande produkter – mycket populär med andra ord.

    Vad kan hända vid krombrist?

    Krombrist är således troligtvis en bidragande faktor vid sockersjuka och hypoglykemi (för låg blodsockerhalt). Andra möjliga följder av ett bristtillstånd är grå starr, hjärtsjukdomar, åderförkalkning och störningar i fosterutvecklingen.

    Hur får jag i mig krom?

    Krom finns naturligt i bland annat öljäst, potatis, vetekorn, vissa kryddor, bananer, ägg, spenat, ostron och kött. På apoteket kan du köpa Chromax, 80 tabletter, med en rekommenderad dosering av en tablett per dag.

    Ett mer hälsosamt liv

    Med hjälp av bra kost, motion och krom har du goda förutsättningar att inleda det nya året som en mer hälsosam människa. Självklart siktar varken du eller jag på att bli pinnsmala. Inte heller vill vi ge upp alla godsaker i livet. Att i långsam takt försöka nå en realistisk trivselvikt är det mest hälsosamma.
Så lycka till och tappa inte suget helt!

    Fakta om Krom

    • Om du är diabetiker bör du rådfråga din läkare innan du börjar använda krom.
    • Det finns både organsikt och oorganiskt krom, där den organiska sorten anses vara mycket mer effektiv.
    • Hög ålder eller kost som innehåller mycket raffinerade födoämnen kan hämma kroppens upptag av krom.
    • 
Hör gärna av dig till oss på redaktionen om du har bra erfarenheter av kosttillskottet krom.
  • Minst åtta av tio lokalboende går till vårdcentralen utanför Umeå för att göra sin hälsoundersökning.
    Ju äldre patient desto fler riskfaktorer hittas vid besöket. Efter ett välkänt har det förebyggande arbetet utvecklats på vissa av länets vårdcentraler. Men på pionjärorten och andra enheter har arbetet sackat efter.

    Det var tio år sedan sist. Åter sitter 50-årige Kalle Andersson på besöksstolen inne hos sköterskan på vårdcentralen för att få en hälsoundersökning. Kroppen är hopsjunken och tyngd av allvar, som om han väntade på en hård dom.

    Tålmodigt sneglar han på diabetessköterskan som bläddrar fram och tillbaka i formuläret med de ikryssade svarsalternativen.

    – Du har ett kolesterolvärde på 6,8 mmol. Det är lite för högt, det borde ligga under 6,5, säger sköterskan och frågar om han vet vad det beror på.

    – Ja, det är ju mycket Bregott på mackorna på kvällen. Det är ju godast. Men jag blir väl tvingad att ändra nu. Jag rör ju inte så mycket på mig heller, jag vet att jag har dålig kondition säger han, som fortfarande ser ut som lugnet själv.

    – Fast jag brukar fiska.

    Sedan följer ett långt resonemang mellan honom och sköterskan om vardagsvanorna. Om hur han kan börja med promenader och mer grönsaker på tallriken för att få ner vikten, det höga kolesterolet och blodfetterna. En tid bokas för ett läkarbesök om ett halvår.

    Karin tycker att hälsosamtalen är väldigt värdefulla för att de ger en tankeställare hos besökarna.

    – Vi brukar alltid fråga ‘hur mår du?‘. Jag märker att många patienter inte alltid kan svara direkt, kanske för att de inte är vana att få denna raka, ärliga fråga. För en gångs skull har de faktiskt någon som lyssnar på deras svar.

    Från tiden i projektet, vars lyckade metoder införlivats i länet, har vårdcentralen arbetat framgångsrikt med screening och hälsosamtal. Vart tionde år kallas människor dit, det vill säga vid 40, 50 och 60 år. I dag är vårdcentralen en av de enheter som toppar statistiken i Västerbotten över besöksantal vid hälsoundersökningar, 77 procent. Chefen på vårdcentralen tycker att det är viktigt att ha ”det friska synsättet för att stoppa strömmen av sjuka”.

    – Här är det ingen som tittar snett på det förebyggande arbetet. På en del andra vårdcentraler får man ofta höra att det är lite lyx att ta in friska människor när väntrummet är fullt med folk.

    Manualen för hälsoundersökningen utvecklas ständigt genom landstingets försorg och hon berättar att i höst ska utbildningar ges.

    – Nu fångar vi upp riskfaktorer på ett tydligare sätt genom att erbjuda ett läkarbesök som efterkontroll. Flest riskfaktorer hittar vi ju bland äldre, i viss mån vid 50- och framför allt vid 60-årskontroller.

    Förutom hälsoundersökningar har man utvecklat det förebyggande arbetet mot föräldrar, barn och vissa riskgrupper. All nyblivna föräldrar erbjuds en utbildning som handlar om barnet, mat, omsorg och relationer. Varje vinter hålls en diabetesskola för de patienter som finns i riskzonen enligt hälsoundersökningen. Tillsammans med sjukgymnast och folktandvården samlar primärvården en grupp för att lära sig mer om diabetes, motion och laga mat.

    Liknande överviktsgrupper är också på gång. Och under våren har vårdcentralen arbetat med ett projekt med kostnadsfria föreläsningar om stress och motion.

    – Vi fångar upp riskfaktorer på ett tydligare sätt. Dessutom får hela samhället komma om de vill.

    Förutsättningarna är goda för den lilla vårdcentralen, som hittills haft en betryggande personalsituation med alla skötersketjänster besatta. Men bara en av de två läkartjänsterna är besatt. Fast sköterskan litar inte på läkarna, eftersom de ofta ”släpper” patienterna utan att följa upp.

    – Det är svårt att få samarbete med läkarna. Vi har ingen gemensam syn på hälsoarbetet och de kommer inte på våra möten om hälsoundersökningar, säger hon, som snabbt lägger till att läkarna är ”överlupna med arbete och dokumentation”.

    Genom politisk styrning stimuleras i dag de 40 vårdcentralerna och privata mottagningarna i länet att kalla till hälsoundersökningar; de når i genomsnitt cirka 65 procent av alla västerbottningar. För varje undersökning får de en extra patientpeng på 500 kronor. Men långt ifrån alla vårdcentraler har lyckats att bibehålla en hög, jämn ström till undersökningarna, inte heller har alla utvecklat det preventiva arbetet. Ett exempel är pionjären som sedan mitten av 90-talet kämpat mot bemanningsproblem och stafettläkeri.

    – När husläkarreformen kom delades vi upp i två vårdcentraler – en privat del och en landstingsdel. Många av nyckelpersonerna slutade och engagemanget försvann, säger hälsodirektörn som ändå säger att arbetet är ”på väg tillbaka” i kommunen.

    På andra vårdcentraler når man dock bara varannan besökare. De skyller på att ”vardagsverkligheten grinar illa”.

    – Vissa vårdcentraler har en svår bemanningssituation med vakanser och stafettläkare som bara klarar av mottagningslistan. Vårdcentralerna hamnar i en svår prioriteringssituation där det akuta kommer först.

    ,
  • Kolesterolhalten i blodet har en nyckelroll när det gäller hjärt/-kärlsjukdomar. Sambandet mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt/-kärlsjukdomar är väl belagt.

    Det är flera olika faktorer, bland annat arv, stress, mat– och motionsvanor som avgör om en person har högt kolesterolvärde eller inte. Det innebär att de flesta personer med för höga kolesterolvärden/blodfetter kan göra något åt problemet.

    Idag beräknas cirka 30 procent av alla svenska män och 35 procent av kvinnorna vid 55 års ålder har förhöjda kolesterolvärden. Mellan 70 000 och 80 000 personer behandlas med blodfettssänkande medel i Sverige. Blodfett utgörs till en stor del av kolesterol som har flera viktiga funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bygga upp celler och bilda hormoner. Därför ser kroppen själv till att den i levern producerar det kolesterol den behöver. Över-skott av kolesterol lagras i kärlväggarna. Blodet får då svårt att passera och till slut kan kärlen bli igentäppta. Processen kallas för åderförkalkning eller åderförfettning. Sker detta till exempel i hjärtats kranskärl blir resultatet hjärtinfarkt.

    All kolesterol är dock inte av ondo. Enkelt kan man säga att LDL är det ”onda” kolesterolet och den största boven bakom åderförkalkning. HDL är det ”goda” kolesterolet och har skyddande effekt genom att det transporterar bort det ”onda” kolesterolet från kärl-väggarna till levern där det återanvänds eller bryts ned. Ett annat blodfettsämne är triglycerider som används som bränsle i kroppen. Förhöjda nivåer av trigclycerider kan förekomma både ensamt och i kombination med förhöjda kolesterolnivåer. Enligt studier ökar förhöjda värden av triglycerider risken att få hjärt/-kärlsjukdomar. Tack vare sin förmåga att effektivt sänka kolesterolvärdena anses statiner vara den främsta läkemedelssubstansen vid behandling av högt kolesterol. Enkelt uttryckt verkar statiner genom att bromsa bildning av kolesterol samtidigt som levern ges fler mottagare av det ”onda” LDL-kolesterolet.

    Fakta om kolesterolvärde

    Höga blodfetter beror på både arv och miljö. Det finns ett antal ärftliga sjukdomar som gör att blodfetterna blir höga. Vid dessa sjukdomar kan blodfettsnivån bli markant förhöjd. Det är inte ovanligt att familjer och släkter med denna rubbning av blodfetter drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i relativt unga år. Dessa bör behandlas med kolesterolsänkande läkemedel.

    Den andra huvudsakliga anledningen till att någon får för höga blodfetter är kosten. Ett högt intag av mättat fett höjer blodfetterna. I Nordeuropa och Nordamerika, där vi äter mycket mättat fett (feta mjölk- och köttprodukter), har vi högre blodfettsnivåer än i exempelvis Asien och Sydeuropa.

    Genom att ändra matvanor kan man nå viss effekt på blodfetterna. Genom att begränsa det totala energiintaget kan också blodfetterna sänkas. Genom motion kan halten av HDL-kolesterolet öka.

    Högt kolesterolvärde är en av flera oberoende riskfaktorer för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer samverkar dessutom så att de förstärker varandras negativa effekter. Är man rökare och överviktig, så är höga kolesterolvärden farligare än om man är icke-rökare och normalviktig. Om man har vissa sjukdomar, som åldersdiabetes och/eller högt blodtryck, är blodfettsnivån viktigare än annars.

    Kolesterolsänkande mat & kost

    Ät mycket grönsaker och frukt och färre mejeriprodukter. Använd flytande margarin, rapsolja eller olivolja i stället för smör och hårt margarin. Köp gärna ”lätt”-produkter i stället för vanlig mjölk, fil, yoghurt mm. Mager ost smakar nuförtiden bra! Charkuteridelikatesser är ofta fettrika. Skär bort synligt fett. För högt alkoholintag höjer blodfetterna.

    En mycket stor vinst vid åderförfettning är rökstopp.

    Motion minskar det ”onda” kolesterolet och höjer det ”goda”. Lämplig motion är en rask promenad, 30-40 minuter, minst fyra gånger i veckan.

    ,