Kolesterolhalten i blodet har en nyckelroll när det gäller hjärt/-kärlsjukdomar. Sambandet mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt/-kärlsjukdomar är väl belagt.

Det är flera olika faktorer, bland annat arv, stress, mat– och motionsvanor som avgör om en person har högt kolesterolvärde eller inte. Det innebär att de flesta personer med för höga kolesterolvärden/blodfetter kan göra något åt problemet.

Idag beräknas cirka 30 procent av alla svenska män och 35 procent av kvinnorna vid 55 års ålder har förhöjda kolesterolvärden. Mellan 70 000 och 80 000 personer behandlas med blodfettssänkande medel i Sverige. Blodfett utgörs till en stor del av kolesterol som har flera viktiga funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bygga upp celler och bilda hormoner. Därför ser kroppen själv till att den i levern producerar det kolesterol den behöver. Över-skott av kolesterol lagras i kärlväggarna. Blodet får då svårt att passera och till slut kan kärlen bli igentäppta. Processen kallas för åderförkalkning eller åderförfettning. Sker detta till exempel i hjärtats kranskärl blir resultatet hjärtinfarkt.

All kolesterol är dock inte av ondo. Enkelt kan man säga att LDL är det ”onda” kolesterolet och den största boven bakom åderförkalkning. HDL är det ”goda” kolesterolet och har skyddande effekt genom att det transporterar bort det ”onda” kolesterolet från kärl-väggarna till levern där det återanvänds eller bryts ned. Ett annat blodfettsämne är triglycerider som används som bränsle i kroppen. Förhöjda nivåer av trigclycerider kan förekomma både ensamt och i kombination med förhöjda kolesterolnivåer. Enligt studier ökar förhöjda värden av triglycerider risken att få hjärt/-kärlsjukdomar. Tack vare sin förmåga att effektivt sänka kolesterolvärdena anses statiner vara den främsta läkemedelssubstansen vid behandling av högt kolesterol. Enkelt uttryckt verkar statiner genom att bromsa bildning av kolesterol samtidigt som levern ges fler mottagare av det ”onda” LDL-kolesterolet.

Fakta om kolesterolvärde

Höga blodfetter beror på både arv och miljö. Det finns ett antal ärftliga sjukdomar som gör att blodfetterna blir höga. Vid dessa sjukdomar kan blodfettsnivån bli markant förhöjd. Det är inte ovanligt att familjer och släkter med denna rubbning av blodfetter drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i relativt unga år. Dessa bör behandlas med kolesterolsänkande läkemedel.

Den andra huvudsakliga anledningen till att någon får för höga blodfetter är kosten. Ett högt intag av mättat fett höjer blodfetterna. I Nordeuropa och Nordamerika, där vi äter mycket mättat fett (feta mjölk- och köttprodukter), har vi högre blodfettsnivåer än i exempelvis Asien och Sydeuropa.

Genom att ändra matvanor kan man nå viss effekt på blodfetterna. Genom att begränsa det totala energiintaget kan också blodfetterna sänkas. Genom motion kan halten av HDL-kolesterolet öka.

Högt kolesterolvärde är en av flera oberoende riskfaktorer för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer samverkar dessutom så att de förstärker varandras negativa effekter. Är man rökare och överviktig, så är höga kolesterolvärden farligare än om man är icke-rökare och normalviktig. Om man har vissa sjukdomar, som åldersdiabetes och/eller högt blodtryck, är blodfettsnivån viktigare än annars.

Kolesterolsänkande mat & kost

Ät mycket grönsaker och frukt och färre mejeriprodukter. Använd flytande margarin, rapsolja eller olivolja i stället för smör och hårt margarin. Köp gärna ”lätt”-produkter i stället för vanlig mjölk, fil, yoghurt mm. Mager ost smakar nuförtiden bra! Charkuteridelikatesser är ofta fettrika. Skär bort synligt fett. För högt alkoholintag höjer blodfetterna.

En mycket stor vinst vid åderförfettning är rökstopp.

Motion minskar det ”onda” kolesterolet och höjer det ”goda”. Lämplig motion är en rask promenad, 30-40 minuter, minst fyra gånger i veckan.