Reportr

Kategori: Sjukdomar

  • Blodtryck: Högt eller normalt? Vanliga symptom och behandling

    Högt blodtryck, hypertoni på fackspråk, är en av folksjukdomarna i Sverige. Upp till en miljon svenskar har högt blodtryck, men många vet inte om det. Förhöjt blodtryck ger oftast inga symptom men ökar risken att dö i förtid. Dessutom kan livskvaliteten sänkas avsevärt.

    Lite mer än en halv miljon svenskar äter regelbundet medicin för högt blodtryck, det vill säga ungefär var femte i den vuxna befolkningen.

    Högt blodtryck är en av de absolut vanligaste orsakerna till att regelbundet besöka vårdcentral. Ännu fler skulle behöva behandling. Att de inte får behandling beror antingen på att de inte vet om att de har för högt blodtryck eller inte tar den medicin de ordinerats, ofta med motivationen att de ”känner sig bra ändå”.

    Men även om den drabbade inte märker av några symptom så är det en hel del risker förknippade med högt blodtryck. Den som har ett alltför högt blodtryck riskerar att drabbas av stroke (slaganfall, dvs propp eller blödning i hjärnan), hjärt-infarkt, hjärtförstoring, hjärtsvikt eller njurskador. Vartannat dödsfall i Sverige, bland såväl män som kvinnor, beror på hjärt- och kärlsjukdomar.

    Symtom på högt blodtryck

    Även om symptom på högt blodtryck är ovanliga så kan det orsaka huvudvärk, trötthet, andningssvårigheter, näsblod och nedsatt känsel i händer och fötter (på grund av försämrad blodcirkulation).

    Men eftersom symptomlöshet är det vanligaste så är det klokt att med några års mellanrum passa på att få sitt blodtryck mätt hos distriktsköterskan eller distriktsläkaren när man ändå är på besök. Det går både enkelt och smärtfritt. Har man väl fått högt blodtryck så är det ofta ett livslångt tillstånd som inte ska lämnas utan åtgärd. Högt blodtryck försvårar hjärtats pump-arbete och skadar så småningom kroppens blodkärl. Väggarna i kärlen blir ärrade, hårdare och stelare, åderförkalkade. Artärerna som transporterar ut syre till olika delar av kroppen blir alltså stelare och snävare vilket gör att risken för blodpropp ökar. Effekten blir också att kroppens andra organ får syre- och näringsbrist och därför fungerar sämre.

    Behandling: Hur man sänker blodtrycket

    Vad som kan sänka blodtrycket är i princip förändrad livsstil och mediciner. Det finns ett hundratal olika läkemedel som sänker blodtrycket. Ofta är en kombinationsbehandling med olika typer av mediciner nödvändig. Det kan därför ta ett tag att hitta fram till den bästa behandlingen. Men det är fullt möjligt att leva ett mycket aktivt liv trots problem med blodtrycket. Därför är det viktigt att som patient stå på sig och kräva av läkaren att det uppsatta målet för blodtrycket nås.

    När blodtrycket är högt tvingas hjärtat arbeta hårdare för att pumpa ut blodet med syre och näring till kroppens celler. På återvägen från cellerna transporterar blodet koldioxid och andra slaggprodukter som utsöndras via lungor, njurar, lever och tarm. Blodtrycket är det tryck som uppstår när blodet drivs ut från hjärtat till alla kroppsdelar och organ. När kroppen är i vila pumpas blodet ut i kärlen med ungefär 60 till 70 hjärtslag i minuten.

    Blodtrycket är som högst när hjärtat drar ihop sig. Detta kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat slappnar av och vilar, mellan hjärtmuskelns sammandragningar, sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå. Detta kallas undertrycket eller det diastoliska blodtrycket. Hur högt trycket blir styrs av hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och motståndet ute i kroppens alla småkärl.

    Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges med övertrycket först och undertrycket sedan, till exempel 120/80 – har du det eller därunder är det inga problem. Ett vanligt övertryck ligger mellan 110-130 mm Hg och undertrycket på 80 mm Hg. Men i den västerländska kulturen är det normalt att blodtrycket ökar något med åldern, främst det övre.

    Blodtryck över 140/90 mm Hg är högt

    Blodtrycket varierar också under dygnet. Helst ska man vila 5-10 minuter innan trycket tas. Vissa blir också stressade av läkarbesöket och får därför tillfälligt förhöjt blodtryck, så kallad ”vitrockshypertoni”. Det finns inga absoluta gränser för när blodtrycket är för högt. Men generellt sett så kan det räcka med att det ena trycket är förhöjt för att blodtrycket ska anses vara för högt. Men blodtryck över 140/90 mm Hg brukar bedömas som för högt. Diabetiker ska helst inte ha över 130/85. Att ha både diabetes och högt blodtryck ökar risken att få hjärt/kärlsjukdom närmare fyra gånger. Och ungefär hälften av alla diabetiker har högt blodtryck. Kombinationen diabetes/högt blodtryck ökar också risken för kärlförändringar i ögonen och förändringar i njurarna.

    Blodtryck som saknar påvisbar bakomliggande orsak kallas primär eller essentiell hypertoni. Hos ungefär en tjugondel av personer med högt blodtryck finns en specifik orsak till tryckförhöjningen, till exempel en annan sjukdom. Det kallas då för sekundär hypertoni. Den vanligaste bakomliggande orsaken är njursjukdom. Sekundär hypertoni kan även bero på biverkningar av läkemedel, exempelvis p-piller. Graviditet och hormonrubbningar kan också öka blodtrycket. De stora mängder hormoner som bildas då har en förhöjande effekt på blodtrycket.

    Riskfaktorer som inte kan påverkas

    • Hög ålder.
    • Manligt kön
    • Ärftliga anlag för hjärt/kärlsjukdom i tidig ålder Risker samt åtgärder som har bevisad effekt
    • Tobaksrökning – att fimpa för gott.
    • Högt kolesterol – minska fettintaget, satsa på rätt sort fett – till exempel olivolja, ät mer frukt och grönsaker samt fullkornsprodukter. Kort sagt – ät bättre!
    • Mycket stillasittande – rör på dig mer! En halvtimme om dagen räcker oftast.
    • Övervikt – gå ned i vikt och undvik framförallt att gå upp ännu mer.
    • Stor alkoholkonsumtion – dra ned men unna dig ett glas rödvin ibland.
    • Högt saltintag – ersätt en del av saltet med till exempel örtkryddor.
    • Diabetes – håll sjukdomen under så god kontroll som möjligt.
    • Stress – sätt rimliga mål för dig själv.

    —

  • Benskörhet: Symptom & orsak – tidiga tecken på Osteoporos

    Benskörhet kallas för den tysta sjukdomen. Anledningen är att sjukdomen ofta saknar symptom. Den som drabbas märker till en början ingenting. Inte förrän det händer något och då är det redan för sent. En fraktur i handen, ett knäckt revben eller ett lårbensbrott. Skadan är redan skedd och konvalescensen kan bli lång.

    Benskörhet är framför allt en kvinnlig sjukdom, men även män kan drabbas. Dock inte på långt när i samma utsträckning. Med fog kan man kalla benskörhet (osteoporos) för en folksjukdom. I Sverige räknar man med att omkring 300 000 kvinnor lider av benskörhet och varannan kvinna över 50 år drabbas av en fraktur till följd av att hon är benskör. Och det är en siffra som man räknar med ska öka. Benskörhet är ett växande problem. Varje år inträffar 70 000 frakturer, orsakade av beskörhet. Antalet kotfrakturer uttskattas till omkring 15 000.

    Benskörhet innebär att benvävnaden bryts ned snabbare än den återbildas. Bentätheten sjunker och skelettet blir skörare. Att kvinnor drabbas oftare beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen minskar under klimakteriet. När östrogenbalansen rubbar blir skelettet skörare eftersom östrogen påverkar de celler som både bryter ner och bygger upp skelettet. Det är därför man blir benskör.
    I hela den här långsamma, smygande processen spelar arvsanlagen en stor roll. Brist på eller för lite motion, låg kroppsvikt, hårdbantning, rökning, alkohol samt kalciumfattig eller ensidig kost utgör också riskfaktorer.
    De vanligaste och första tecknen på benskörhet är att men blir kortare och krumryggad. Det beror på att en eller flera kotor i ryggraden trycks ihop, vilket i sin tur ofta ger upphov till ryggsmärtor.

    —

  • Stärk immunförsvaret: 10 tips för bättre immunförsvar

    Anfall sägs vara bästa försvar. Hypotesen kan överföras också till vår egen kropp; allas vårt livsviktiga immunförsvar är ständigt utsatt för angrepp. Du kan lära dig att själv gå till ”attack” för att stärka ditt försvar.

    Normalt så föds vi alla med ett redan välutvecklat immunförsvar. Redan vid fyra månaders ålder i fosterlivet börjar moderns immunanlag överföras till fostret, vilket gör att när barnet väl föds kan det möta världen relativt välrustad. Utan immunförsvar skulle barnet inte klara sig. Immunförsvaret fortsätter sedan att utvecklas under amningen. Hos alla däggdjur, inklusive människan. Är den första tidens bröstmjölk särskilt rik på antikroppar. Den kallas råmjölk (lat. Kolostrum) och har en vattnigare konsistens än modersmjölk i allmänhet. Kolostrum innehåller antikroppar av alla slag. De klär tarmslemhinnan hos den nyfödde och ger ett lokalt skydd mot infektioner i mage och tarmar.

    Via moderns blod har barnet fått i sig IgG-antikroppar. Under amningen får barnets i sig andra sorters antikroppar och efter några månader börjar barnets egen immunapparat att producera immunkroppar av olika slag. Det är inte längre beroende av skydd från modern. Så fungerar det normalt, men det är inte alla människor som föds med ett välutvecklat och fungerande immunförsvar. Ett relativt okänt faktum är att det, enligt beräkningar, finns omkring 50 000 svenskar som lider av något som går under benämningen primära immunbristsjukdomar. Dessa beror på att en eller flera faktorer i immunförsvaret saknas helt, alternativt fungerar sämre. Detta får som följd långvariga och täta bakterieinfektioner.

    Cirka tio procent av dessa personer har så allvarliga immunbristförsvar att de skulle behöva, och i de fall de är konstaterade får, kontinuerlig behandling med gammaglobulin. Ibland upptäcks sjukdomen redan under uppväxtåldern men det vanligaste är att den utvecklas först i vuxen ålder. Problemet är att eftersom immunförsvaret slår fel får man inte de tydliga signaler och sjukdomstecken som normalt vid infektioner. Personen blir inte så sjuk, får inte speciellt hög feber eller förhöjd sänka, utan blir mest hängig och trött. Detta enligt överläkaren Jonas Johansson, ansvarig för en immunbristenhet, för övrigt en av två specialistmottagningar när det gäller just immunbristsjukdomar. Han berättar också att utan rätt diagnos och behandling kan dessa personer gå omkring och bära på en kronisk lunginflammation eller bihåleinflammation i flera år, utan att veta om det. Under tiden orsakar så småningom bakterierna obotliga vävnadsskador.

    Forskarna har hittills hittat ett 80-tal olika primära immunbristsjukdomar. En del av dem mycket allvarliga, men dessbättre sällsynta. Enda chansen till behandling är i de fallen en benmärgstransplantation. Betydligt vanligare är de där de drabbade har mycket litet eller inga alls av de antikroppar som benämns IgA och IgB . Det rör sig om cirka 500 personer i vårt land. Den klarar sig inte länge utan kontinuerlig behandling med gammaglobulin som innehåller de antikroppar som patienten saknar. Majoriteten av de 50 000 har måttliga antikroppsbrister . I vissa lindriga fall kan det räcka med vaccinering. Men även när det gäller lindrigare fall kan det behövas kontinuerlig behandling med gammaglobulin. En del patienter, som har möjligheten, väljer att få den på sjukhuset. Andra sköter själva om sin behandling, så kallad egenvård. I vissa fall kompletteras vården med kortisonsprutor som skydd för slemhinnorna. Slutligen kan konstateras att när de drabbade väl fått rätt diagnos och relevant behandling, så kan de oftast leva ett relativt normalt liv utan större komplikationer.

    Stärk immunförsvaret: 10 tips som förbättrar ditt immunförsvar

    Du kan själv göra mycket för att ”mota Olle i grind”. Framför allt handlar det om relativt enkla saker. Som både stärker din allmänhälsa och inverkar klart positivt på ditt immunförsvar. Här bjuder vi på ett knippe tips och råd.

    1. Motion. A och O och kommentar är väl nästan överflödig. En halvtimme om dagen. Promenader, en cykeltur, golfrundan, jogging, tennis, simning, eller varför inte stavgång. Raskt, men lugnt tempo. Undvik stress.
    2. Minska stressen. Ökar stressen (det gäller såväl hemmavid som på jobbet) är det viktigt att motverka de felaktiga signaler du ger din kropp. Slappna av, njut av naturen (se ovan), gå på bio. Läs en god bok. Kör gärna med enkla avslappningsövningar.
    3. Sömn. Det heter ju att den bästa huvudkudden är ett rent samvete. Skaffa dig det genom att försöka leva ett nyttigt liv. Slå undan ovidkommande triviala problem. Sov gott!
    4. Livsinställning. Hänger ihop med ovanstående. Framför allt. Tänk positivt. Häng inte upp dig på småsaker och ta i stället vara på alla de små positiva händelser som vi alla ofta råkar ut för varje dag. Carpe diem!
    5. Goda relationer. Både på jobbet och på hemmaplan. Mellan dig och din partner. Ett bra sexliv är till exempel inte fy skam.
    6. Antioxidanter. Minskar benägenheten för infektioner, typ förkylningar. Grönsaker, frukt och fullkornsprodukter bör tillhöra den dagliga kosten.
    7. Mineraler. Finns i mängder av livsmedel som exempelvis råris, havre, bovete, fisk och skaldjur, gröna grönsaker, nötter och bönor. Dess-utom finns en rik flora av preparat, innehållande olika nyttiga mineraler i Naturapoteket och på Apoteket.
    8. Tänk olja. Välj enkelomättade fetter, helst då olivolja av god kvalitet, men även kallpressad rapsolja går bra. Eller fleromättade fetter som finns i grönsaker. Frukt och fisk, exempelvis lax.
    9. Läkande örter. Hittar du i närmsta Naturapotek, på Apoteket och även i välsorterade livsmedelsbutiker. Här några exempel: Enchiachea har stimulerar immunförsvaret och har antiinflammatoriska egenskaper. Ginseng: Ökar ett flertal immunfunktioner. Astralgus: Har visat sig stärka immunförsvaret, inte bara hos normala människor utan även hos dem som har ett nedsatt immunitetssystem. Vitlök och lakrits: Här tvistar de lärde, men tron kan som bekant försätta berg så varför inte också då inverka (positivt) på immunförsvaret.
    10. Alkohol och tobak. Inget roligt utan något tråkigt på slutet. Sprit och tobak kan definitivt påverka immunförsvaret på ett negativt sätt. Härmed varde VARNING utfärdad!
(Som ett litet kuriosum kan vi berätta att undersökning efter undersökning påvisar att ett par glas rödvin till och med kan vara nyttigt. Rödvin innehåller nämligen rikligt med antioxidanter..!)

    Lindrande läkemedel

    Här följer några exempel på receptfria läkemedel som lindrar när du drabbats av en infektion:

    • Febernedsättande och smärtstillande: Alvedon, Aspirin, Bamyl, Dispril, Ipren, Magnecyl, Panodil, Treo.
    • Avsvällande vid nästäppa och snuva: Nasin, Nasoferm, Nezeril, Zolin.
    • Förebyggande av vitamin-och mineralbrist: Vitaplex comp, Vitaplex mineral, Vitamineral, Vitatonin.

    Immunförsvarets uppbyggnad

    Det typiska för immunsystemet är samarbetet mellan olika celltyper och molekyler. På så vis uppstår det samhälle som immunsystemet är en maximal effekt av. Runt om i kroppen olika vävnader ligger strategiskt viktiga celltyper väl förankrade och väntar på signaler. Eller spolas cellerna genom särskilda kanaler. På så vis får de celler som behöver samarbeta de bästa chanserna att få kontakt med varandra. Sådana specialiserade vävnader finns i: thymus, mjälte, lymfknutor samt i den lymfocytrika vävnaden i benmärg, tarmslemhinna och halsmandlarna och är oerhört viktiga för att immunförsvaret ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

    —

    ,

  • Högt HDL-kolesterol? Hur du sänker kolesterolvärdet

    Kolesterolhalten i blodet har en nyckelroll när det gäller hjärt/-kärlsjukdomar. Sambandet mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt/-kärlsjukdomar är väl belagt.

    Det är flera olika faktorer, bland annat arv, stress, mat– och motionsvanor som avgör om en person har högt kolesterolvärde eller inte. Det innebär att de flesta personer med för höga kolesterolvärden/blodfetter kan göra något åt problemet.

    Idag beräknas cirka 30 procent av alla svenska män och 35 procent av kvinnorna vid 55 års ålder har förhöjda kolesterolvärden. Mellan 70 000 och 80 000 personer behandlas med blodfettssänkande medel i Sverige. Blodfett utgörs till en stor del av kolesterol som har flera viktiga funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bygga upp celler och bilda hormoner. Därför ser kroppen själv till att den i levern producerar det kolesterol den behöver. Över-skott av kolesterol lagras i kärlväggarna. Blodet får då svårt att passera och till slut kan kärlen bli igentäppta. Processen kallas för åderförkalkning eller åderförfettning. Sker detta till exempel i hjärtats kranskärl blir resultatet hjärtinfarkt.

    All kolesterol är dock inte av ondo. Enkelt kan man säga att LDL är det ”onda” kolesterolet och den största boven bakom åderförkalkning. HDL är det ”goda” kolesterolet och har skyddande effekt genom att det transporterar bort det ”onda” kolesterolet från kärl-väggarna till levern där det återanvänds eller bryts ned. Ett annat blodfettsämne är triglycerider som används som bränsle i kroppen. Förhöjda nivåer av trigclycerider kan förekomma både ensamt och i kombination med förhöjda kolesterolnivåer. Enligt studier ökar förhöjda värden av triglycerider risken att få hjärt/-kärlsjukdomar. Tack vare sin förmåga att effektivt sänka kolesterolvärdena anses statiner vara den främsta läkemedelssubstansen vid behandling av högt kolesterol. Enkelt uttryckt verkar statiner genom att bromsa bildning av kolesterol samtidigt som levern ges fler mottagare av det ”onda” LDL-kolesterolet.

    Fakta om kolesterolvärde

    Höga blodfetter beror på både arv och miljö. Det finns ett antal ärftliga sjukdomar som gör att blodfetterna blir höga. Vid dessa sjukdomar kan blodfettsnivån bli markant förhöjd. Det är inte ovanligt att familjer och släkter med denna rubbning av blodfetter drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i relativt unga år. Dessa bör behandlas med kolesterolsänkande läkemedel.

    Den andra huvudsakliga anledningen till att någon får för höga blodfetter är kosten. Ett högt intag av mättat fett höjer blodfetterna. I Nordeuropa och Nordamerika, där vi äter mycket mättat fett (feta mjölk- och köttprodukter), har vi högre blodfettsnivåer än i exempelvis Asien och Sydeuropa.

    Genom att ändra matvanor kan man nå viss effekt på blodfetterna. Genom att begränsa det totala energiintaget kan också blodfetterna sänkas. Genom motion kan halten av HDL-kolesterolet öka.

    Högt kolesterolvärde är en av flera oberoende riskfaktorer för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa riskfaktorer samverkar dessutom så att de förstärker varandras negativa effekter. Är man rökare och överviktig, så är höga kolesterolvärden farligare än om man är icke-rökare och normalviktig. Om man har vissa sjukdomar, som åldersdiabetes och/eller högt blodtryck, är blodfettsnivån viktigare än annars.

    Kolesterolsänkande mat & kost

    Ät mycket grönsaker och frukt och färre mejeriprodukter. Använd flytande margarin, rapsolja eller olivolja i stället för smör och hårt margarin. Köp gärna ”lätt”-produkter i stället för vanlig mjölk, fil, yoghurt mm. Mager ost smakar nuförtiden bra! Charkuteridelikatesser är ofta fettrika. Skär bort synligt fett. För högt alkoholintag höjer blodfetterna.

    En mycket stor vinst vid åderförfettning är rökstopp.

    Motion minskar det ”onda” kolesterolet och höjer det ”goda”. Lämplig motion är en rask promenad, 30-40 minuter, minst fyra gånger i veckan.

    —

    ,

  • Migrän: Symptom och behandling av Ögonmigrän & Huvudvärk

    Migrän är en vanligt förekommande typ av huvudvärk och det är ingen överdrift att säga att det är en av våra stora folksjukdomar då ca 20 procent av kvinnorna och ca 10 procent av männen drabbas.

    Ofta debuterar migrän redan i unga år. Pojkar insjuknar oftare i tidigare ålder än flickor, många gånger redan i låg- och mellanstadieåldern. Flickor insjuknar ofta kring puberteten och allra vanligast är migrän i åldern 25–40 år. Det är kanske lätt att tro att migrän är en ”livsstilsjukdom” som drabbar den moderna, stressade människan. Men faktum är att migrän funnits i alla tider. Redan på 400-talet f kr beskrev Hippokrates aurafenomen för första gången. Några kända personer genom historien som tros ha lidit av migrän är Julius Caesar, Sigmund Freud, Frédéric Chopin och Pablo Picasso.

    Vanliga symptom

    Migrän kännetecknas av en kraftig, ofta ensidig, pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Dessutom är huvudvärken förenad med illamående och kräkningar och /eller ljud-och ljuskänslighet. När det gäller migrän finns det två huvudtyper: Migrän med aura och migrän utan aura. Aurasymtomen varierar från patient till patient, men är ofta förvånansvärt identisk för den enskilde patienten anfall efter anfall. Det vanligaste aurafenomenet är synstörningar i form av zick-zackmönster i delar av synfältet. Detta brukar kallas för flimmerskotom. Ett migränanfall kan delas upp i fem faser; inledningsfasen, aurafasen, huvudvärksfasen, uppläsningsfasen samt återhämtningsfasen.

    När och varför man får migrän

    Olika faktorer utlöser ett migränanfall hos olika individer, man brukar tala om så kallade ”trigger-faktorer”. Den i särklass vanligaste utlösande orsaken är stress, men ofta kommer inte attacken under tiden man stressar utan efteråt när man kopplar av. Hos kvinnor är det vanligt att migrän kommer i samband med menstruationen och det anses vara förändringarna i hormon-nivåerna som är orsaken till detta. Ytterligare utlösande orsaker till ett migränanfall kan vara olika typer av livsmedel (rödvin, stark ost och choklad), väderomslag, starka dofter eller starkt ljus och oregelbundna sov- och matvanor. Trots en mycket intensiv forskning på huvudvärksområdet så finns det ännu ingen exakt förklaring till varför man får migrän eller vad som händer under ett migränanfall. De flesta forskare är idag dock överens om att migrän bör betraktas som att blodkärl i och runt hjärnan är involverade. Man anser att migrän-attacken startar i nervcellerna och därefter påverkar blodkärlen runt hjärnan. Forskare anser att de som drabbas av migrän sannolikt har en nedärvd och ökad känslighet för yttre och inre utlösande så kallade ”triggerfaktorer”.

    Behandling av migrän

    Till att börja med finns det receptfria läkemedel man kan prova och det är värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra, paracetamol eller ibuprofen. Dessa kan hjälpa om de tas så snart man känner att migrän-attacken är på väg. Skulle inte de receptfria tabletterna hjälpa så finns det olika receptbelagda läkemedel och i samråd med din läkare kan du komma fram till vad som passar just dig bäst. Ett annat effektivt sätt att behandla akut migrän idag är med så kallade triptaner (RELPAX, Zoomig, Maxalt, Naramig och Imigran) som har mycket bra effekt och fungerar snabbt De flesta som lider av migrän brukar veta vad som kan utlösa ett anfall hos just dem. Naturligtvis bör man då, i den mån det är möjligt, försöka att undvika just det som brukar ”trigga igång” ett anfall. Vidare är det bra att ha regelbundna vanor vad det gäller såväl kost och sömn som motion. Det kan även vara bra att lära sig några avslappningsövningar, som man kan göra då och då för att undvika att bli spänd och stel i kropp och muskler.

    —

  • Bota långvarig förkylning: 11 tips på bra huskurer mot förkylning

    Du har läst det förut. Men i tider som dessa kan det vara på sin plats med en liten påminnelse… När det gäller höstens och vinterns nästan cykliska plåga så är det egentligen inte mycket vi kan sätta emot. Vi drabbas helt enkelt av förkylningar – allt från lindriga till mer eller mindre svårartade. Lika illa vilket som, men det finns ändå en del vi kan göra åt eländet. Både i förebyggande syfte och när de – lik förbaskat – bryter ut.

    Proosit, säger tysken när någon nyser. Det givna svaret är: Gesundheit. Som kort och gott betyder; hälsa (jmf.sundhet). Vilket kanske är just det som vi bör koncentrera oss på. För det går faktiskt att ”mota Olle i grind”, det vill säga förebygga ( kanske rent av lura) eventuellt kommande förkylningar. De flesta har nog hört talas om både fantasifulla och fantastiska huskurer (både gamla och nya) som kan hjälpa oss att hålla höstens och vinterns förkylningar stången.

    • Vitaminer.
    • Vitlök.
    • Vademecum.
    • Vila.

    Bara några av många verksamma ingredienser i denna ständiga förkylningsbekämpning. För att vara rättvis är det faktiskt så att man kan bli hur förkyld som helst även på våren och – mitt i sommaren!

    Rent statistiskt drabbas vi svenskar av sex förkylningar per år. Vilket kanske låter mycket men inte desto mindre är sant.

    Själva ordet förkylning är lite missvisande. För det är egentligen inte kyla och drag, regn, blåst och rusk som gör oss förkylda. Det är vetenskapligt bevisat.
    Nej, det vi slåss emot är två envisa rackare som går under benämningen: Bakterier och Virus.
    Bägge ger likartade symptom, men skillnaden mellan en bakterieinfektion och en virusinfektion är stor. Bakterierna lever ett eget liv och går att behandla med antibiotika. Virusen är en slags parasit som stör kroppens normala funktioner vid en infektion. I sig själva relativt ofarliga, men de sätter ned immunförsvaret och banar på så sätt väg för de mer aggressiva bakterierna. De bakterier som orsakar öron, bihåle- och lunginflammationer skall alltid behandlas av läkare!

    Så här slipper du långvarig förkylning

    Virusen har dessutom den egenskapen att antibiotika i n t e biter på dem. Nämnas kan att det finns mer än 200 olika slags virus. Som sprids inte bara genom beröring utan även via indirekt kontakt och när folk runt omkring dig nyser och hostar. Men hur bär man sig då åt för att undvika att bli smittad? Svaret är nedlåtande. Svårt, på gränsen till omöjligt. Men visst finns det små knep som gör att man åtminstone kan minska riskerna:

    • Undvik folksamlingar. I affärer. På Krogen. I bussar och tunnelbana (svårt).

    • Tänk på vad du äter. Ju sundare kost, desto bättre förutsättningar för att ditt immunförsvar ska ta första stöten.

    • Tvätta händerna. Ofta. Virus kan sitta kvar på exempelvis dörrhandtag och telefonlurar.

    • Kör med öppna fönster. Både på kontoret och hemma i sängkammaren. Kyla är rena pesten för både virus och bakterier.

    • Drick mycket. Vanligt vatten, mineralvatten, honungsvatten, fruktdrycker och te. Undvik kaffe och alkohol.

    • Låt kroppen vila. Träna aldrig med en förkylning/infektion i kroppen. Ta på sin höjd en kortare, lugn promenad.

    • Har du förkylningssjuka barn, eller när din partner är kraftigt förkyld, så slopa gonattpussarna och sov (om möjligt) i ett annat rum.

    Blir du trots allt smittad så finns det minst femtioelva olika huskurer och hemmabehandlingar. Allt från gamla mormors special – Vademecum-ångbad med handduk över huvudet – eller den nya IT-generationens snabba, praktiska ”fyra Treo och en sodavatten”, till en stadig konjaks-toddy och extrafilt eller den som går under smeknamnet ”Mexikansk feberdödare” och består av en uppkokt starköl spetsad med pressad grapefrukt. I det här fallet är det nog så att var och en blir salig på sin tro. Ibland hjälper det, ibland inte. Man får pröva sig fram.

    Enda trösten är väl att för det mesta så går en gammal hederlig förkylning över på några dagar. I sämsta fall tar det en vecka. Då det gäller att stå ut med det elände som envisas med att hemsöka oss i dessa förkylningstider. Vi önskar god bättring redan på förhand. Proosit – gesundheit!

    Favorit-huskur i repris

    Vi har tappat räkningen på hur många gånger vi publicerat receptet för den här drinken, men eftersom den är snudd på outstanding så kommer här den verkliga vitamin-bomben än en gång i repris. Blanda, njut och känn dig bättre beredd att möta den kommande förkylningsvågen!

    Receptet mot förkylning

    • 1 stort glas ljummet vatten
    • 1-2 brustabletter C-vitamin
    • 1-2 tabletter Förkylningsbrus
    • 1 msk Echinacea tonikum
    • 1-2 droppar pepparmyntsolja

    Lös upp brustabletterna i det ljumna vattnet. Blanda i de övriga ingredienserna under omrörning. Sniffa in de eteriska oljorna och drick i långsamma klunkar.

    ECHINACEA

    Röd solhatt (Echinacea purpurea) är ett av naturapotekets mest effektiva medel mot förkylning. Echinacea innehåller polysackarider som stimulerar immunförsvaret. Om du äter Echinaceapreparat direkt du känner förkylningstecken har viruset svårare att få fäste.

    VITLÖK

    Forskning har visat att vitlök har en antiviral och en bakteriedödande effekt. Vilket innebär att vitlök stärker immunförsvaret mot förkylningsvirus, samt att det även är verksamt mot bakteriella följdsjukdomar. Vitlök kan ätas rå, men finns även i form av tabletter (Kwai) som säljs på apotek och hälsokostaffärer. Vanliga vitlöksoljekapslar och kalljäst vitlök (luktfri) är dock mindre effektiva.

    ESBERITOX

    Baptisa, Echinacea och Thuja är tre av de mest effektiva läkeörterna mot förkylning. Om man kombinerar dem får man ett preparat, Esberitox, som bevisligen stimulerar immunförsvaret och höjer kroppens motståndskraft mot bakterie-och virusinfektioner. Dessa tre örter fungerar i synergi och är effektivare tillsammans än var för sig. Baptisia är dokumenterat febernedsättande och Thuja har länge använts mot exempelvis öroninflammationer. Esberitox förhöjer immunförsvarets effektivitet. Vilket kan ge ett kortare sjukdomsförlopp och minska risken för nytt insjuknande. Preparaten fungerar även bra tillsammans med antibiotikabehandling av bakteriella infektioner.

    KAN JANG

    Kan Jang höjer immunförsvaret och förkortar sjukdomsförloppet. Bäst är att ta dem i tablettform när du känner att du är på väg att bli sjuk. Mixturen, som även är hostdämpande, om du redan har drabbats.

    —

    ,

  • Problem med sköldkörteln: Symptom på inflammation & behandling

    Sköldkörteln är en liten och oerhörd viktig körtel som sitter på framsidan av halsen, nedanför struphuvudet. Trots att den är så liten är konsekvenserna när den trilskas desto större. Problem med sköldkörteln är dessutom betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Cirka hundra tusen kvinnor i Sverige behandlas för sköldkörtelstörningar.

    Sköldkörteln väger endast 25 gram och är en viktig inre sektorisk körtel. Den utsöndrar livsviktiga körtelhormoner som är nödvändiga för ämnesomsättningen i hela kroppen. Dessutom kontrollerar den värmeproduktionen i cellerna.

    Alla kroppens celler behöver sköldkörtelhormon. Körtelrubbningar är vanligare än vad man kan tro och betydligt fler kvinnor än män drabbas. Så många som 5-10 gånger fler kvinnor än män drabbas. Troligen har det att göra med samspelet mellan sköldkörtelhormonerna och de kvinnliga könshormonerna. Som alla vet är kvinnors hormonsvängningar större än männens. Detta på grund av t ex menscykeln, graviditet och klimakteriet som alla leder till hormonomställningar. Sköldkörtelrubbningar förekommer hos ungefär nio procent av alla kvinnor. Hos äldre lite oftare.

    Problem med sköldkörteln går i arv

    Sköldkörtelproblem är dessutom ärftliga. Risken att drabbas är alltså större om du har släktingar med störd hormonfunktion. De vanligaste störningarna är för låg eller för hög ämnesomsättning. För låg ämnesomsättning är betydligt vanligare än för hög.
    Trots att det är så vanligt är det sällan man pratar eller läser om problemet. En förklaring till detta kan vara att de symptom man drabbas av när sköldkörteln trilskas är mycket diffusa. Oftast vet inte den drabbade att symptomen har att göra med sköldkörteln. Trötthet, huvudvärk, sköra naglar, svettningar och viktminskning är bara några av de många fysiska symptomen. Symptom som dessutom är vanliga i dagens samhälle på grund av t ex stress, utbrändhet och övergångsbesvär. Istället för att uppsöka en läkare skyller man på annat och fortsätter att lida i tysthet.

    De som däremot söker hjälp hos doktorn gör det oftast på grund av tröttheten de känner. Vissa blir så trötta att de knappt kan hålla sig vakna. Trots att man tar det lugnt och vilar finns tröttheten envist kvar i kroppen.
    Sköldkörtelstörning med för låg ämnesomsättning kallas för hypothyreos (hypo betyder under).
    De som drabbats av hypothyreos har för låga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet. Symptom på för låg sköldkörtelhormon kan vara att man ofta är trött, att man fryser även om det är mitt i varma sommaren, muskelkramp och depression. Dessutom kan man drabbas av torr hud och torrt hår. Vissa drabbas till och med av håravfall. En sänkt sköldkörtelfunktion kan också vara förenad med blödningsrubbningar såsom långdragna, oregelbundna rikliga blödningar.

    Symptom på problem med sköldkörteln

    Symptomen är som sagt otydliga och kommer dessutom smygande. Att symptomen kommer från så många och så många olika organ kan göra att även en läkare kan ha svårt att ställa en snabb diagnos. Men så fort man börjar misstänka att felet är sköldkörteln är det lätt att ställa en diagnos. En doktor kontrollerar dina sköldkörtelhormoner genom att ta ett blodprov. Behandlingen sker med tabletter som innehåller konstgjorda substanser som ersätter det hormon som körteln inte kan producera. Hypothyreos drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet.
    Sköldkörtelrubbningar är även vanliga hos kvinnor under graviditeten. När en kvinna är gravid sänks aktiviteten i immunförsvaret. Då kan det hända att sköldkörteln angrips av antikroppar. Detta är något som kroppen oftast själv kan reglera. I vissa fall kan en hormonbehandling behövas. Efter förlossningen ökar immunförsvaret igen.

    När sköldkörteln producerar för mycket av det hormon som behövs för cellernas ämnesomsättning kallas det för hyperthyreos (hyper betyder över). Kroppen går på högvarv för att hormonproduktionen överstimuleras. Cirka 2 000 kvinnor drabbas varje år. Hyperthyreos kallas även för Graves sjukdom. Hög ämnesomsättning i kombination med förstorad sköldkörtel kallas för giftstruma. Det medicinska namnet är toxisk diffus struma. Hos vissa som drabbas kan sköldkörteln bli så stor att det blir en synlig utbuktning nedtill på halsen.

    Alla åldersgrupper kan drabbas, men oftast hittar man sjukdomen hos dem som är mellan 20-40 år. Har man för hög ämnesomsättning kan det yttra sig i ökad aptit, i kombination med viktminskning, svettningar och värme vallningar, kort stubin, muskelsvaghet, mensrubbningar och hjärtklappning.

    Behandling med medicin eller operation

    Även vid hyperthyreos kommer sjukdomen smygande. Och precis som vid för låg ämnesomsättning ställs en diagnos genom att mäta nivåerna av sköldkörtelhormoner i blodet. De som har en lätt eller medelsvår sjukdom kan behandlas med medicin. Men är det så att sköldkörteln är förstorad sker behandling oftast genom en operation, där man tar bort delar av sköldkörteln. Efter operationen måste man ta konstgjort hormon i tablettform, en tablett som man sedan tar resten av livet för att hålla sig helt symptomfri.
    Det finns även en tredje behandlingsmetod i form av radioaktivt jod. Genom att dricka en smakfri lösning får man celler i sköldkörteln att skrumpna bort och sluta bilda hormoner. Nackdelen med denna behandling är man på sikt riskerar att drabbas av en för låg sköldkörtelfunktion.

    FAKTA SKÖLDKÖRTELN

    • På latin heter sköldkörteln glandula thyroidea.
    • Sköldkörteln reglerar många av kroppens funktioner och ligger inbäddad i skyddande vävnader i halsen. Den är väldigt liten och väger endast 25 gram.
    • De vanligaste störningarna är för låg (hypothyreos) eller för hög (hyperthyreos) ämnesomsättning. Sköldkörtelstörningar är vanligare hos kvinnor än hos män.
    • Den lilla körteln utsöndrar livsviktiga hormoner till blodet och är nödvändig för ämnesomsättning och värmeproduktion i cellerna.
    • En förstorad sköldkörtel kallas struma.
    • Sköldkörtelstörningar är ärftliga.
    • När sköldkörteln trilskas kan symptomen komma från många olika organ i kroppen.
    • Att få sina sköldkörtelhormoner kontrollerade sker genom ett enkelt och smärtfritt blodprov.

    —