Reportr

Kategori: Psykisk hälsa

  • Vad är lycka och hur blir man lycklig?

    Lycka betyder för oss människor helt olika saker. Men bilden av oss svenskar som tungsinta, svårmodiga och dystergökar stämmer definitivt inte.

    Det framgår av en undersökning som Aftonbladet Hälsa/Sifo låtit göra bland 1 000 utvalda svenskar i åldrarna 15 år och uppåt.

    Så många som 65 procent deklarerade att de allt som oftast känt lycka under det senaste året. Givetvis av skilda skäl. Att ungdomar upplever lycka när de får komma ut och festa är väl knappast konstigt. Inte heller att det skiljer sig mellan män och kvinnor. För 55 procent av männen gick lycka och sex ihop, medan motsvarande siffra bland kvinnorna var 44 procent. Han kan känna lycka av en bra tennismatch eller av att lira korpfotboll. Hon gillar bättre att krypa ner i sängen med en god bok eller lyssna till bra musik.

    Vad som gör båda könen allra lyckligast, oavsett ålder, är att familjelivet och relationen till partnern fungerar bra. Sedan finns det lustigt nog en geografisk skillnad också.

    I Helsingborg och Karlskrona i Syd-Sverige svarade 22 procent av de tillfrågade att de alltid var lyckliga, medan samma siffra i Sundsvall bara var sju procent!

    Andlighet är en orsak till lycka för många. Pengar en annan.

    Men för de som hade gott om pengar stod i gengäld andligheten lågt i kurs.

    —

  • Drömmar: Kan de tolkas och ha betydelse?

    Drömmar är ett fantastiskt redskap för att utforska sitt inre. De kan tala om för dig vad du undviker och vad du inte är medveten om, de kan ge dig råd och stöd och klargöra hur du ska handla i en svår situation.

    Drömmar kan varna dig och tala om när du är inne på fel spår, men de kan också vara tröstande och lugnande och visa dig vem du innerst inne är.

    Det finns naturligtvis många som anser att drömmar bara är ett hopkok av händelser vi upplevt under dagen och att de inte har något speciellt att säga oss. Men de flesta som försökt förstå människans inre värld menar att drömmarna har stor betydelse och att de bär med sig viktiga budskap från vårt undermedvetna.

    Carl Gustav Jung är kanske den som har betytt mest för hur moderna psykoanalytiker i dag arbetar med drömtolkning. Han ansåg att drömmar är den lättast tillgängliga källa vi har för att utforska vårt inre. Jung menade att drömmarnas funktion är att försöka bidra till vår själsliga balans, de är som en bro mellan vårt medvetna och allt det omedvetna i psyket.

    Många tror att de inte drömmer, eftersom de inte kommer ihåg sina drömmar. Men alla människor drömmer flera gånger per natt. De starkaste drömmarna får vi under den s.k. REM-sömnen, som upprepas fyra-fem gånger per natt och som blir längre för varje gång. Den sista REM-perioden kan vara upp till en timme och sömnen avslutas ofta med denna period. Därför är det också enklast att komma ihåg det du drömde precis innan du vaknade.

    Vi tror kanske att våra drömmar är utan mening bara för att vi inte kan förstå dem. Men för att förstå en dröm måste man granska den från alla sidor, menade Jung.

    Precis som om man skulle ta ett obekant föremål i sin hand och vända och vrida på det gång på gång ända tills man är förtrogen med varje liten del. Det som först verkar betydelselöst i en dröm kan visa sig vara väldigt viktigt när man har granskat det närmare.

    —

    ,

  • Golf – utmärkt mental träning och motion

    Golf är en vanebildande njutning, ett själstillstånd och en sport som kräver tålamod.

    Fore! är ett av golfens mest vanligt förekommande utrop. Det betyder ungefär ”Se upp!” Fore är också ett nyckelbegrepp i inledningen till den här artikeln. Se upp, således. Golf är inget man ägnar sig åt utan att riskera total hängivenhet.

    Läs gärna vidare, men vi vill redan här och nu varna för konsekvenserna. Varningen gäller dig som ännu inte provat. Du som gått några rundor, vet vad vi talar om. Jo, vi behagar skämta. Men bara en aning. Golf är nämligen så genialt enkelt och roligt att det engagerar snart sagt alla som provar på att slå några slag. Dina invändningar – ålder, kön, vikt, brist på bollsinne, tid, pengar, osv – kan du lämna därhän. Just du kan också!

    Golf är en njutning, en sportdiciplin, en umgängesform och ett enastående motionstillfälle. Men framförallt är golf ett själstillstånd. Nu talar vi närvaro, absolut närvaro; Det är här och nu som gäller. Det är du och bollen och hålet därborta. Och ett slagfält, fyllt av utmanade möjligheter mellan er.

    Golf är ett passionerat äventyr. Du vet aldrig hur det slutar. Men du ska spela golf för att du tycker det är roligt. Och du ska ha roligt när du spelar. Nöjet och njutningen är den grundläggande idén bakom spelet. Glöm inte att golf är ett passionerat själstillstånd.

    Ge dig hän och njut av varje sällsynt ögonblick.

    —

    ,

  • Dåligt minne? Hur man tränar hjärnan och förbättrar minnet

    Du minns inte riktigt? Javisst är du ursäktad – det är inte så lätt att komma ihåg allt man läser och hör. Men här är några nya råd och rön om hur du bäst hittar rätt i minnets oändligt slingrande labyrinter.

    ATT GLÖMMA SAKER är inget ovanligt eller konstigt. Det är något som vi alla råkar ut för. Unga som gamla, kvinnor som män.
Hjärnan är en komplicerad del av vår kropp och att minnet sviker kan ha många orsaker. Minnessystemet brukar delas upp i korttidsminne och långtidsminne.

    Korttidsminnet, även kallat arbetsminnet, rymmer det vi just nu bearbetar i medvetandet. Det är t ex korttidsminnet som hjälper oss att memorera ett telefonnummer vi just slagit upp i telefonkatalogen. När vi sedan ringt numret och vårt medvetande fylls med annat glömmer vi bort numret. Detta betyder alltså inte att man har dåligt minne, utan att telefonnumret bara var en kort tanke som inte förankrats i långtidsminnet. 
Långtidsminnet omfattar det vi minns över längre tid. Till långtidsminnet räknas episodiskt och semantiskt minne. Episodiskt minne hjälper oss att minnas de situationer vi varit med om. Medan det semantiska minnet gör att vi kommer ihåg allmänna kunskaper, som t ex namn på huvudstäder.

    Det finns även något som kallas för procedurminne. Procedurminnet hjälper oss att tillägna oss nya färdigheter som t ex gå, cykla och simma. Klara Olsson är psykolog, forskare och har skrivit en bok om minnet. En bok som tar upp både forskning i ämnet samt övningar som ska hjälpa till att träna upp minnet. I en artikelserie i Dagens Nyheter berättar hon bl a att ”minnets hälsa är helt beroende av kroppens hälsa, men också av omgivningen med allt vad det innebär av arbete, familjeliv och fritid”.

    ”Närvaro är den bästa förutsättningen för ett gott minne. Annars är det lätt att göra saker automatiskt och delvis omedvetet”, säger hon.

    Att stress påverkar oss negativt är ingen nyhet. I dagens samhälle är det alltfler som drabbas av olika stressreaktioner. Stress räknas i dag som en av våra största folksjukdomar. ”Ett modernt fenomen är att folk glömmer vad de ska göra framåt i tiden – som ett inbokat möte, ett tandläkarbesök, tågtider och liknande. Den glömskan beror ofta på stress och bristande koncentration”, förklarar Klara.

    Vår förmåga att minnas påverkas faktiskt av vilket kön vi tillhör. Kvinnors och mäns minnesförmåga skiljer sig nämligen åt. 
Kvinnor har generellt lättare att komma ihåg personlig och verbal information. Medan män generellt lättare minns rumslig information som t ex en kartbild.

    Att minnet försämras när vi blir äldre är ett faktum och bara att acceptera. Många skäms över att de inte kommer ihåg saker längre och försöker skämta bort det. Att inte minnas är inget att skämmas över, när vi blir äldre är det mycket som förändras. Många upplever sin glömska som obehaglig och kuslig och tar för givet att det måste röra sig om en demenssjukdom. Så behöver det alltså inte vara. Minnet sviktar ju äldre vi blir. För en del sker detta vid 50- års åldern, för andra runt 60.

    Acceptera mild glömska

    Det finns en åkomma som kallas för ”mild glömska”. Forskare arbetar idag med att ta reda på om det är form av demens eller något annat.

    Ola Lindberg, professor vid neurogeriatriska sektionen, säger i Dagens Nyheter att ”glömska är ett problem som både sjukvårdspersonal och allmänheten blivit mer medvetna om”.

    Det är många som söker sig till neurogeriatriska mottagningen. Antalet besökare har ökat de senaste femton åren. Vilket inte beror på att vi blivit glömskare. ”Det är vi som blivit bättre på att diagnostisera”, säger Ola och fortsätter ”kanske oroar vi oss lite mer än förr. Förr betraktades allt som hade med dåligt minne att göra som normalt – om man var äldre och frisk.”
Han berättar att många som kommer till mottagningen tror att de är väldigt sjuka. Verkligheten är att de bara har blivit äldre.

    Om teorin att långvarig och kronisk stress ger skador på de minnesanknutna delarna i hjärnan säger han att det går att reparera om man kommer bort från stressen.

    ”Men det är en lång process att komma i balans igen. Det tar ungefär lika lång tid att reparera sig som det tog att hamna där man befinner sig när man söker hjälp. Har man arbetat under stress i ett år, så tar det minst ett år att komma tillbaka”. Så länge som glömskan inte innebär några direkta problem att tänka och resonera logiskt, finns det ingen anledning till oro. Men våga söka hjälp om du är tveksam. Ju tidigare man söker hjälp, desto lättare är det att få en diagnos.

    FÖRBÄTTRA DITT MINNE

    Träna ditt minne genom att skriva upp allt som är viktigt. Synintrycken hjälper dina minnesfunktioner. Anteckna t ex möten och födelsedagar i en almanacka. Skriv en inköpslista när du ska handla. Även om du bara ska köpa några få saker.
    Läs böcker eller lös korsord. Aktiverar garanterat dina hjärnceller. Hjärnan blir ”starkare” ju mer vi använder den.
    Visualisera det du ska komma ihåg. Koppla ihop det du vill minnas genom att skapa inre levande och sammanhängande bilder.
    Om du glömt vad du ska göra när du är på väg från ett rum till ett annat. Gå tillbaka till ursprungsplatsen så kommer minnet tillbaka.
    För att förbättra vår förmåga att memorera information, måste hjärnan vara i avslappnat tillstånd. Då är den som mest mottaglig. Ägna en stund om dagen åt någon avslappningsövning.

    Stressa mindre och ät bättre kost

    Ett fysiskt träningspass är inte bra bara för kroppen, utan även för knoppen. Ett bra sätt att ”rensa tankarna”.
    Mat som är nyttig för hjärnan, och därmed för minnet, är mat som är rik på folsyra och antioxidanter, d v s vitaminerna A, C och E. Frossa gärna i apelsiner, bananer, paprika och spenat. Fet fisk som innehåller värdefulla fettsyror är också att rekommendera.
    Brukar du oroa dig för om du låst ytterdörren eller stängt av TV:n när du gått hemifrån? Säg högt att ”nu låser jag dörren” under tiden du låser dörren. Det kan kännas lite töntigt, men funkar faktiskt.

    —