Du minns inte riktigt? Javisst är du ursäktad – det är inte så lätt att komma ihåg allt man läser och hör. Men här är några nya råd och rön om hur du bäst hittar rätt i minnets oändligt slingrande labyrinter.

ATT GLÖMMA SAKER är inget ovanligt eller konstigt. Det är något som vi alla råkar ut för. Unga som gamla, kvinnor som män.
Hjärnan är en komplicerad del av vår kropp och att minnet sviker kan ha många orsaker. Minnessystemet brukar delas upp i korttidsminne och långtidsminne.

Korttidsminnet, även kallat arbetsminnet, rymmer det vi just nu bearbetar i medvetandet. Det är t ex korttidsminnet som hjälper oss att memorera ett telefonnummer vi just slagit upp i telefonkatalogen. När vi sedan ringt numret och vårt medvetande fylls med annat glömmer vi bort numret. Detta betyder alltså inte att man har dåligt minne, utan att telefonnumret bara var en kort tanke som inte förankrats i långtidsminnet. 
Långtidsminnet omfattar det vi minns över längre tid. Till långtidsminnet räknas episodiskt och semantiskt minne. Episodiskt minne hjälper oss att minnas de situationer vi varit med om. Medan det semantiska minnet gör att vi kommer ihåg allmänna kunskaper, som t ex namn på huvudstäder.

Det finns även något som kallas för procedurminne. Procedurminnet hjälper oss att tillägna oss nya färdigheter som t ex gå, cykla och simma. Klara Olsson är psykolog, forskare och har skrivit en bok om minnet. En bok som tar upp både forskning i ämnet samt övningar som ska hjälpa till att träna upp minnet. I en artikelserie i Dagens Nyheter berättar hon bl a att ”minnets hälsa är helt beroende av kroppens hälsa, men också av omgivningen med allt vad det innebär av arbete, familjeliv och fritid”.

”Närvaro är den bästa förutsättningen för ett gott minne. Annars är det lätt att göra saker automatiskt och delvis omedvetet”, säger hon.

Att stress påverkar oss negativt är ingen nyhet. I dagens samhälle är det alltfler som drabbas av olika stressreaktioner. Stress räknas i dag som en av våra största folksjukdomar. ”Ett modernt fenomen är att folk glömmer vad de ska göra framåt i tiden – som ett inbokat möte, ett tandläkarbesök, tågtider och liknande. Den glömskan beror ofta på stress och bristande koncentration”, förklarar Klara.

Vår förmåga att minnas påverkas faktiskt av vilket kön vi tillhör. Kvinnors och mäns minnesförmåga skiljer sig nämligen åt. 
Kvinnor har generellt lättare att komma ihåg personlig och verbal information. Medan män generellt lättare minns rumslig information som t ex en kartbild.

Att minnet försämras när vi blir äldre är ett faktum och bara att acceptera. Många skäms över att de inte kommer ihåg saker längre och försöker skämta bort det. Att inte minnas är inget att skämmas över, när vi blir äldre är det mycket som förändras. Många upplever sin glömska som obehaglig och kuslig och tar för givet att det måste röra sig om en demenssjukdom. Så behöver det alltså inte vara. Minnet sviktar ju äldre vi blir. För en del sker detta vid 50- års åldern, för andra runt 60.

Acceptera mild glömska

Det finns en åkomma som kallas för ”mild glömska”. Forskare arbetar idag med att ta reda på om det är form av demens eller något annat.

Ola Lindberg, professor vid neurogeriatriska sektionen, säger i Dagens Nyheter att ”glömska är ett problem som både sjukvårdspersonal och allmänheten blivit mer medvetna om”.

Det är många som söker sig till neurogeriatriska mottagningen. Antalet besökare har ökat de senaste femton åren. Vilket inte beror på att vi blivit glömskare. ”Det är vi som blivit bättre på att diagnostisera”, säger Ola och fortsätter ”kanske oroar vi oss lite mer än förr. Förr betraktades allt som hade med dåligt minne att göra som normalt – om man var äldre och frisk.”
Han berättar att många som kommer till mottagningen tror att de är väldigt sjuka. Verkligheten är att de bara har blivit äldre.

Om teorin att långvarig och kronisk stress ger skador på de minnesanknutna delarna i hjärnan säger han att det går att reparera om man kommer bort från stressen.

”Men det är en lång process att komma i balans igen. Det tar ungefär lika lång tid att reparera sig som det tog att hamna där man befinner sig när man söker hjälp. Har man arbetat under stress i ett år, så tar det minst ett år att komma tillbaka”. Så länge som glömskan inte innebär några direkta problem att tänka och resonera logiskt, finns det ingen anledning till oro. Men våga söka hjälp om du är tveksam. Ju tidigare man söker hjälp, desto lättare är det att få en diagnos.

FÖRBÄTTRA DITT MINNE

Träna ditt minne genom att skriva upp allt som är viktigt. Synintrycken hjälper dina minnesfunktioner. Anteckna t ex möten och födelsedagar i en almanacka. Skriv en inköpslista när du ska handla. Även om du bara ska köpa några få saker.
Läs böcker eller lös korsord. Aktiverar garanterat dina hjärnceller. Hjärnan blir ”starkare” ju mer vi använder den.
Visualisera det du ska komma ihåg. Koppla ihop det du vill minnas genom att skapa inre levande och sammanhängande bilder.
Om du glömt vad du ska göra när du är på väg från ett rum till ett annat. Gå tillbaka till ursprungsplatsen så kommer minnet tillbaka.
För att förbättra vår förmåga att memorera information, måste hjärnan vara i avslappnat tillstånd. Då är den som mest mottaglig. Ägna en stund om dagen åt någon avslappningsövning.

Stressa mindre och ät bättre kost

Ett fysiskt träningspass är inte bra bara för kroppen, utan även för knoppen. Ett bra sätt att ”rensa tankarna”.
Mat som är nyttig för hjärnan, och därmed för minnet, är mat som är rik på folsyra och antioxidanter, d v s vitaminerna A, C och E. Frossa gärna i apelsiner, bananer, paprika och spenat. Fet fisk som innehåller värdefulla fettsyror är också att rekommendera.
Brukar du oroa dig för om du låst ytterdörren eller stängt av TV:n när du gått hemifrån? Säg högt att ”nu låser jag dörren” under tiden du låser dörren. Det kan kännas lite töntigt, men funkar faktiskt.