Reportr

Etikett: Vitaminer

  • Att fylla 50 år – tips på bra kost och vitaminer för 50+

    I dessa år fortsätter kaloribehovet att minska och ämnesomsättningen sjunker. Motion är viktigare än någonsin just nu för att motverka benskörhet. Se till att röra på dig regelbundet.

    Fylla 50 år – utan 50-årskris

    Fortfarande fullt aktiv! Men för det flesta kvinnor står klimakteriet och knackar på dörren. För många kvinnor innebär det inte några större besvär. Men symptom som svettningar och värmevallningar förekommer hos 75 procent av alla kvinnor i övergångsåldern. För dig som inte vill ta östrogen finns andra alternativ. Fytoöstrogener kan hjälpa, prova t ex Femal, Remifemin eller Jättenattljusolja. Zink, selen, beta och E-vitamin hjälper mot torra slemhinnor. Andra förändringar som man kan känna av vid övergångsåldern är humörsvängningar, deppighet och sömnsvårigheter. Pröva Valeriana om du har svårigheter att somna på kvällarna. Glöm inte heller att fortsätta med B-vitamin, zink och magnesium.

    Även om du behöver färre kalorier, behöver du fortfarande lika mycket vitaminer och mineraler som tidigare. Det man bör tänka på i den här åldern är att man inte behöver lika mycket järn. Det som är viktigt är att få i sig kalcium och D-vitamin. Utan tillräckligt med D-vitaminer kan kroppen nämligen inte ta upp kalcium.

    Risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och stroke ökar med stigande ålder, även demenssjukdomar kan komma smygande i den här åldersgruppen. Bästa skyddet är en nyttig och allsidig kost med extra kosttillskott av bl a antioxidanter, fiskolja, och eventuellt proteinpulver. Gör fotgymnastik och smörj in fötterna regelbundet efter fotbad och filning. Investera i fotriktiga skor.

    En olja som är underbar och välgörande för hela kroppen är GLA-oljan. Peela gärna hela kroppen först. Efter duschen smörjer du in dig från topp till tå med oljan. Drick mycket vatten! Vatten är en mirakeldryck och kan hjälpa allt från förstoppning till torr hud. Vattnet hjälper till att transportera näring till cellerna och för att föra ut slaggprodukter ur kroppen. Tonidraine kan också vara bra om man vill ha hjälp med att driva ut slaggprodukter och rena kroppen från oönskade ämnen. Produkten Frukt och Fibrer håller magen igång med hjälp av fiberrika tärningar. Ju äldre vi blir desto torrare blir vår hud. Talgproduktionen avtar. Var snäll mot huden och ge den fukt inifrån med hjälp av vatten och jättenattljusolja.

    PASSANDE PRODUKTER TILL ANSIKTET:

    Peeling en gång i veckan. Förutom att döda hudceller tas bort, blir huden mjuk och len.
    Använd rengöringsmjölk och ansikts-vatten som är djuprengörande, pH-balanserande och återfuktande.
    Vitaminbaserade crèmer
    FÖREBYGG: 
Människor som utsätter sig för solljus och den skadliga tobaken får en hud som torkar och blir rynkig snabbare. Se till att under hela livet ta antioxidanter, fisk- och växtoljor för att behålla elasticiteten.

    —

  • Hår: Tips mot fett, torrt & slitet hår – sluta tappa hår med vitaminer

    Håret är en stor del av vår personlighet. Hur många gånger har man inte hört att håret är kvinnans prydnad? Håret lever sitt eget liv och kräver ständig omvårdnad för att hålla sig friskt. Men vad är egentligen hår och varför har vi alla olika form och färg på håret?

    Över hela kroppen finns cirka fem miljoner hårrötter, som tillsammans producerar all vår kroppsbehåring. De enda hårlösa partierna på kroppen är läppar, handflator och fotsulor. Redan i 11:e fosterveckan börjar alla de hårsäckar vi ska ha för resten av livet att bildas. Håret lever sitt eget liv med en egen livscykel och växer under en period av 2-5 år (anlagena fasen), vilken följs av en period när hårsäcken behöver vila (telogena fasen), som varar i 1-3 månader. Därefter börjar en ny tillväxtperiod då man förlorar sitt gamla hår.

    Även varje hårstrå följer sin alldeles egna cykel, vilket betyder att en del av håret befinner sig i den anlagena fasen samtidigt som en annan del av håret befinner sig i den telogena fasen. 75-80 procent av håret befinner sig samtidigt i en tillväxtfas. Håret växer i genomsnitt med en centimeter per månad. Varje hårstrå växer i snitt 0,44 millimeter per dag. Hur långt håret kan bli är ärftligt. Håret växer fortare hos yngre personer än vad det gör hos äldre. I allmänhet växer också kvinnors hår fortare än mäns. Antalet hårstrån på huvudet varierar från person till person. Antalet rör sig mellan 90 000-140 000 stycken strån. Mörkt hår är oftast grövre än ljust hår.

    Om man tittar på ett hårstrå i mikroskop kan man se att det är uppbyggt av olika celler. Det yttre, fjälliga skiktet heter cuticula på latin. Det är kompakt och skyddar hårets inre delar från yttre påverkan. Den inre beståndsdelen, barksubstansen, heter cortex på latin och består av runda, sammanbundna celler som är knappt 5 mikrometer tjocka och 100 mikrometer långa. Det är barksubstansen som gör håret starkt, elastiskt och hållfast. Utrymmet mellan cellerna är fyllt av lipoproteiner. Hårstråt har en diameter av cirka 70 mikrometer och ett 15 centimeter långt hårstrå väger cirka 1 milligram. I torr inomhusmiljö är hållfastheten hos ett friskt, normal-tjockt hårstrå 80-100 gram. I samma miljö är hårets smältpunkt 280 grader. I rumsmiljö består hårets volym av 12 procent vatten. När det blöts kan det absorbera upp till 30 procent av sin egen vikt i vatten.

    Hårets form och färg är ärftligt och beror därför helt på nedärvda gener. De olika färgnyanserna som finns på hår orsakas av ett speciellt pigment, en brunaktig substans som kallas melanin. Pigmentet bildas i särskilda pigmentceller. En person med mycket melanin får mörkt hår. Har man inget melanin alls så blir håret vitt. Personer med rött hår har ett speciellt pigment som innehåller en sär-skild aminosyra som ger håret och fräknarna en röd ton. Pigmentet varierar med åldern. Däremot betyder inte mindre pigment att håret blir tunnare.

    En orsak till att vissa personer får krulligt hår är att deras hårsäckar har en annan form än de människor som har rakt hår. Kineser och japaner t ex har raka hårsäckar som ger rakt hår. Ljusa människor har oftast en lätt rundad hårsäck som ger vågigt eller lockigt hår. Att de flesta afrikaner har så krulligt hår beror på att deras hårsäckar är formade som korkskruvar.

    
Att tappa hår är helt normalt

    Alla tappar hår varje dag. Närmare bestämt 100-150 hårstrån per dag. Hårstrån saknar blodkärl och nerver och kan därför sägas vara ”död vävnad”. Kom ihåg att nytt hår hela tiden är på utväxt någonstans på huvudet. I en nyligen genomförd Gallup-undersökning bland män och kvinnor mellan 20 och 60 år, uppger nästan var fjärde, eller 22 procent, att de är tunnhåriga eller tappar hår. Undersökningen visar också att håravfall är vanligare bland män än bland kvinnor. Håravfall och tunnhårighet är ett känsligt och tabubelagt ämne.

    Androgen alopeci, som är det latinska namnet för ärftligt håravfall, orsakas av gener, ålder och hormoner. Ärftligt håravfall är egentligen inte bara en fråga om att tappa hår. Till en början är det en övergång från långa, hälsosamma hårstrån och en förändring som sker gradvis. Hårsäckarna blir mindre och mindre, vilket resulterar i att håret blir tunnare och kortare. För den som vill söka behandling för ärftligt håravfall finns t ex Rogaine och Rogaine Forte, som båda finns att köpa receptfritt på Apoteket. Den aktiva substansen i Rogaine, minoxidil, tränger ned i hårbotten och stimulerar hårsäckarna så att de återfår sin styrka och kan producera nya hårstrån. Behandlingsresultatet är naturligtvis individuellt, men oftast märks en effekt efter 4-8 månader.

    Hudsjukdomar påverkar håravfall

    Det finns många hudsjukdomar som kan drabba hårbotten och som då även ger håravfall. Att tappa hår är ganska vanligt i samband med graviditet och ses då som ett diffust håravfall. Håret brukar dock komma tillbaka efter graviditeten. Fläckvis håravfall, alopecia areata, är en hårsjukdom som ger mindre eller större fläckar med håravfall. Orsaken till denna sjukdom är inte helt klarlagd, men en förklaring tros vara en lokal immunologisk reaktion mot hårsäckarna. Var försiktig med att använda för starka stylingprodukter, alltför heta hårtorkar och färgningsmedel till ditt hår. Värme och kemiska vätskor skadar både hårbotten och hårstråna och kan leda till att man tappar håret.

    Att bada för mycket i klorvatten är inte bra för håret. Har man otur kan håret få ett grönt skimmer över sig. För att förhindra detta finns en kur med bakpulver:

    • 2 msk bakpulver
    • 
1/4 kopp med saften från en citron
    • 1 tsk från ett milt schampo

    Blanda samman alla ingredienserna. Blöt sedan håret och massera lätt in blandningen i hår och hårbotten. Glöm inte hårtopparna! Packa in håret i plastfolie och vira sedan en handduk runt huvudet. Låt det verka i 30 minuter. Skölj ur blandningen och tvätta sedan håret som vanligt.

    Det finns en mängd olika märken som har solserier för sommarhåret. Charles Worthington har lagom till sommaren kommit ut med en bra solserie, Take aways Suntime, för håret. Serien består bl a av en solspray med UV-skydd. Perfekt att spraya på håret då och då på badstranden.

    Även Redken har en solskyddscrème vid namn Swim Cream, som gör att håret inte drar till sig alltför mycket klor och mineraler. Andra bra märken är Kérastase och Goldwell.

    Tips för ett friskt och vackert hår

    Oavsett vilken typ av hår du har behöver det vara välskött för att hålla sig friskt och fräscht. Använd alltid ett schampo som är anpassat efter ditt hårs kvalité och yta, rikt på vitaminer. Detta gäller även stylingprodukter. Att tvätta håret är naturligtvis viktigt, men tänk på att inte ”tvätta ihjäl” håret. Tvättar du håret för ofta kan det bli livlöst, torrt och sprött. Det räcker gott och väl med att tvätta det var tredje dag.

    Tänk på att skydda håret i sommar. Inte bara huden tar skada av solens strålar. Visst kan det vara snyggt med solblekta slingor i håret, men dessvärre sliter det på stråna. Det optimala sättet att skydda håret från blekning och uttorkning i sommar är att sätta upp det och sedan på med en solhatt.

    Håret består av 12 procent vatten och behöver därför återfuktas. Gör en vitaminrik inpackning minst en gång i månaden.
 Extra viktigt under sommarmånaderna.

    För dig som kommer att bada i saltvatten under semestern, är ett bra tips att ta med sig en flaska kranvatten till stranden för att skölja ur håret med efter ett dopp.

    Ett gammalt beprövat knep för att få ett mjukt hår är att tvätta håret i regnvatten. Perfekt att pröva när man är på landet. Ställ ut en balja när det regnar och använd sedan regnvattnet när du tvättar håret.

    Hela kroppen påverkas av stress. Även håret. Under stress ökar sebumproduktionen och hårbottnen blir fetare. Fett hår drar lättare åt sig smuts, damm, rök och kemikalier. För att håret ska kunna återhämta sig kan man under en period använda sig av mildare stylingprodukter, eller inga alls, äta sundare (mer vitaminer), sova mer och dricka ordentligt med vatten.

    Förr eller senare får vi alla gråa hårstrån. Ett grått hår behöver extra omvårdnad. Stråna är oftast torra och styva. Dessutom är hårstråna färre och tunnare och tappar lätt sin glans. Därför är det extra viktigt att använda inpackningar och fuktgivande produkter. De flesta färgar sitt gråa hår och då är det viktigt att tänka på att det gråa håret saknar pigment och därför inte tar till sig färg på samma sätt som förut. För att färgningen ska bli så naturlig som möjligt lönar det sig att gå till en frisör.

    —

  • Dåligt minne? Hur man tränar hjärnan och förbättrar minnet

    Du minns inte riktigt? Javisst är du ursäktad – det är inte så lätt att komma ihåg allt man läser och hör. Men här är några nya råd och rön om hur du bäst hittar rätt i minnets oändligt slingrande labyrinter.

    ATT GLÖMMA SAKER är inget ovanligt eller konstigt. Det är något som vi alla råkar ut för. Unga som gamla, kvinnor som män.
Hjärnan är en komplicerad del av vår kropp och att minnet sviker kan ha många orsaker. Minnessystemet brukar delas upp i korttidsminne och långtidsminne.

    Korttidsminnet, även kallat arbetsminnet, rymmer det vi just nu bearbetar i medvetandet. Det är t ex korttidsminnet som hjälper oss att memorera ett telefonnummer vi just slagit upp i telefonkatalogen. När vi sedan ringt numret och vårt medvetande fylls med annat glömmer vi bort numret. Detta betyder alltså inte att man har dåligt minne, utan att telefonnumret bara var en kort tanke som inte förankrats i långtidsminnet. 
Långtidsminnet omfattar det vi minns över längre tid. Till långtidsminnet räknas episodiskt och semantiskt minne. Episodiskt minne hjälper oss att minnas de situationer vi varit med om. Medan det semantiska minnet gör att vi kommer ihåg allmänna kunskaper, som t ex namn på huvudstäder.

    Det finns även något som kallas för procedurminne. Procedurminnet hjälper oss att tillägna oss nya färdigheter som t ex gå, cykla och simma. Klara Olsson är psykolog, forskare och har skrivit en bok om minnet. En bok som tar upp både forskning i ämnet samt övningar som ska hjälpa till att träna upp minnet. I en artikelserie i Dagens Nyheter berättar hon bl a att ”minnets hälsa är helt beroende av kroppens hälsa, men också av omgivningen med allt vad det innebär av arbete, familjeliv och fritid”.

    ”Närvaro är den bästa förutsättningen för ett gott minne. Annars är det lätt att göra saker automatiskt och delvis omedvetet”, säger hon.

    Att stress påverkar oss negativt är ingen nyhet. I dagens samhälle är det alltfler som drabbas av olika stressreaktioner. Stress räknas i dag som en av våra största folksjukdomar. ”Ett modernt fenomen är att folk glömmer vad de ska göra framåt i tiden – som ett inbokat möte, ett tandläkarbesök, tågtider och liknande. Den glömskan beror ofta på stress och bristande koncentration”, förklarar Klara.

    Vår förmåga att minnas påverkas faktiskt av vilket kön vi tillhör. Kvinnors och mäns minnesförmåga skiljer sig nämligen åt. 
Kvinnor har generellt lättare att komma ihåg personlig och verbal information. Medan män generellt lättare minns rumslig information som t ex en kartbild.

    Att minnet försämras när vi blir äldre är ett faktum och bara att acceptera. Många skäms över att de inte kommer ihåg saker längre och försöker skämta bort det. Att inte minnas är inget att skämmas över, när vi blir äldre är det mycket som förändras. Många upplever sin glömska som obehaglig och kuslig och tar för givet att det måste röra sig om en demenssjukdom. Så behöver det alltså inte vara. Minnet sviktar ju äldre vi blir. För en del sker detta vid 50- års åldern, för andra runt 60.

    Acceptera mild glömska

    Det finns en åkomma som kallas för ”mild glömska”. Forskare arbetar idag med att ta reda på om det är form av demens eller något annat.

    Ola Lindberg, professor vid neurogeriatriska sektionen, säger i Dagens Nyheter att ”glömska är ett problem som både sjukvårdspersonal och allmänheten blivit mer medvetna om”.

    Det är många som söker sig till neurogeriatriska mottagningen. Antalet besökare har ökat de senaste femton åren. Vilket inte beror på att vi blivit glömskare. ”Det är vi som blivit bättre på att diagnostisera”, säger Ola och fortsätter ”kanske oroar vi oss lite mer än förr. Förr betraktades allt som hade med dåligt minne att göra som normalt – om man var äldre och frisk.”
Han berättar att många som kommer till mottagningen tror att de är väldigt sjuka. Verkligheten är att de bara har blivit äldre.

    Om teorin att långvarig och kronisk stress ger skador på de minnesanknutna delarna i hjärnan säger han att det går att reparera om man kommer bort från stressen.

    ”Men det är en lång process att komma i balans igen. Det tar ungefär lika lång tid att reparera sig som det tog att hamna där man befinner sig när man söker hjälp. Har man arbetat under stress i ett år, så tar det minst ett år att komma tillbaka”. Så länge som glömskan inte innebär några direkta problem att tänka och resonera logiskt, finns det ingen anledning till oro. Men våga söka hjälp om du är tveksam. Ju tidigare man söker hjälp, desto lättare är det att få en diagnos.

    FÖRBÄTTRA DITT MINNE

    Träna ditt minne genom att skriva upp allt som är viktigt. Synintrycken hjälper dina minnesfunktioner. Anteckna t ex möten och födelsedagar i en almanacka. Skriv en inköpslista när du ska handla. Även om du bara ska köpa några få saker.
    Läs böcker eller lös korsord. Aktiverar garanterat dina hjärnceller. Hjärnan blir ”starkare” ju mer vi använder den.
    Visualisera det du ska komma ihåg. Koppla ihop det du vill minnas genom att skapa inre levande och sammanhängande bilder.
    Om du glömt vad du ska göra när du är på väg från ett rum till ett annat. Gå tillbaka till ursprungsplatsen så kommer minnet tillbaka.
    För att förbättra vår förmåga att memorera information, måste hjärnan vara i avslappnat tillstånd. Då är den som mest mottaglig. Ägna en stund om dagen åt någon avslappningsövning.

    Stressa mindre och ät bättre kost

    Ett fysiskt träningspass är inte bra bara för kroppen, utan även för knoppen. Ett bra sätt att ”rensa tankarna”.
    Mat som är nyttig för hjärnan, och därmed för minnet, är mat som är rik på folsyra och antioxidanter, d v s vitaminerna A, C och E. Frossa gärna i apelsiner, bananer, paprika och spenat. Fet fisk som innehåller värdefulla fettsyror är också att rekommendera.
    Brukar du oroa dig för om du låst ytterdörren eller stängt av TV:n när du gått hemifrån? Säg högt att ”nu låser jag dörren” under tiden du låser dörren. Det kan kännas lite töntigt, men funkar faktiskt.

    —