Reportr

Kategori: Bostad & Fastigheter

  • Nytt förslag ger högre innerstadshyror

    Hyran i en lägenhet i Stockholms stads ytterområden ska vara 25 procent lägre än i en likvärdig lägenhet i innerstan. Det är innebörden av ett förslag från Hyresgästföreningen och hyresvärdarna i Stockholm.

    Det så kallade bruksvärdessystemet, som bland annat garanterar att likvärdiga hyreslägenheter ska ha samma hyra, behöver enligt hyresmarknadens parter i Stockholm reformeras. Ett första förslag på förändringar som är tänkta att skapa en rättvisare hyressättning presenterades under måndagen av Hyresgästföreningen Region Stockholm, de allmännyttiga bostadsföretagen och Fastighetsägarna i Stockholm. De tre parterna bildade år 2001 den gemensamma ”Hyreskommittén” för att arbeta fram en lösning tillsammans.

    Systemet för hyressättning inom Stockholms stad motsvarar inte längre hyresgästernas önskemål och värderingar. Många av de som söker sig till hyresrätter är unga människor som inte får låna pengar av banken till bostadsrätt.

    ”Vi har tittat på hur hyrorna förhåller sig till varann och arbetat fram en ny modell för hyressättningen.”

    Arbetet med att reformera bruksvärdessystemet har blivit akut under senare år då allt fler hyresrätter ombildats till bostadsrätter i Stockholms innerstad. Som ett led i att försöka rädda hyresrätten som boendeform har parterna enats om en ny modell för hyressättning. De delaktiga förnekar att förändringen är ett steg mot marknadshyror, snarare en anpassning till hyresgästernas önskemål. Tore Ljungkvist från Fastighetsägarna i Stockholm tror att förslaget kommer att fungera bra både för allmännyttan, och de privata hyresvärdarna som han representerat i förhandlingarna om den nya modellen för hyressättningen.

    Vi vill ge en signal till de privata fastighetsägarna om att det är möjligt att ha kvar hyresrätterna. När den här modellen
    väl börjar tillämpas hoppas jag att den ska ge mer stabilitet på den oroliga hyresmarknaden i Stockholm.

    Tanken är alltså att det även i fortsättningen ska vara bruksvärdessystemet som gäller, men att hyrorna ska styras av fler faktorer än idag. Viktigast av dessa är att läget, alltså hur attraktivt området är, ska påverka hyran i större utsträckning än nu. Enligt Hyreskommitténs beräkningar innebär det att en lägenhet i Stockholms stads yttre områden blir 25 procent billigare än en likvärdig lägenhet i innerstan. Dessutom föreslår man en ny indelning där en äldre lägenhet inte nödvändigtvis är billigare än en mer nybyggd. Till exempel föreslås att hus byggda i storskaliga områden på 1960- och 70-talen blir upp till 20 procent billigare än de som är byggda vid sekelskiftet.

    Byggnadsåret har hittills haft stor betydelse för hyran medan bostadens läge inte gett något större utslag på hyressättningen. Äldre bostäder har ofta haft billigare hyror, trots att skillnaden i standard inte alltid skilt så mycket från modernare lägenheter. Därför har det varit svårt att förklara hyressättningssystemet på ett bra sätt för hyresgästerna.

    Förhoppningen från kommitténs sida är att man ska börja tillämpa förslaget redan under höstens hyresförhandlingar. Men först krävs ett godkännande av Hyreskommitténs förslag i samarbetsparternas olika styrelser. Tanken är dock att förändringarna i hyressättningen ska ske inom ramen för de vanliga årliga hyreshöjningarna och att förändringen kommer att ske successivt. Många orter i landet har redan utarbetat modeller för hur hyressättningen ska fungera. I Stockholm har man valt en modell där hyrorna justeras under en längre period.

    Det kommer inte att bli några drastiska förändringar. Troligen kommer vi att behöva en period på fem till tio år innan vi har reglerat hyrorna helt.

    För att finansiera reformen kommer det inte att bli några generella hyressänkningar. En del områden kommer istället att få lägre, eller inga hyreshöjningar alls de kommande åren, medan vissa andra områden får en något högre höjning av hyran än vanligt.

    Av tabellen nedan framgår hur Hyresgästföreningens och hyresvärdarnas gemensamma hyreskommitté tänker sig att stockholmshyrorna ska förhålla sig till varandra i framtiden. Index 100 är satt för 30 – 50-talshus i innerstaden. Övriga hyror ska vara antingen högre eller lägre än det.

    Några exakta siffror för hur hyrorna bör vara har hyreskommittén inte diskuterat. Men ett tänkt exempel kan se ut så här:
    Om en lägenhet i ett 30-talshus i innerstaden kostar 6 400 kronor i månaden (index 100), ska en lika stor lägenhet med likvärdig standard kosta 7 040 kronor (index 110) i ett äldre innerstadshus, men bara mellan 4 608 och 4 352 kronor (index 71 – 68) i en ytterförort från miljonprogrammets dagar.

    Hustyp Innerstad Inre ytterstad Ytter ytterstad
    Sekelskiftet – före 1920-talet 110 99 88-83
    Klassicismen – 1920-talet 110 99 88-83
    Funktionalismen – 30-talet till mitten av 40-talet 100 90 80-75
    Folkhemmet – slutet av 40-talet till mitten av 50-talet 100 90 80-75
    Grannskapet – mitten av 50-talet till mitten av 60-talet 95 85 76-71
    Storskalighet – mitten av 60-talet till slutet av 70-talet 90 81 72-68
    Kvartersstaden – slutet av 70-talet till början av 90-talet 105 95 84-79
    Nymodernismen mitten av 90-talet till milleniskiftet 110 99 88-83

    —

  • Frågor och svar om renovering

    Jag bor i ett hus byggt 1970. Under alla dessa år har hyresvärden aldrig renoverat inne i lägenheterna. Måste inte värden tapetsera och måla om efter en viss tid?

    Det finns ingen detaljreglering av tidsperioder för underhåll av lägenheter i hyreslagen. Däremot ska en lägenhet renoveras med ”skäliga tidsmellanrum”. Efter 30 år torde kravet på skäligt tidsmellanrum vara uppfyllt. Det är dock skicket på lägenheten och inte tiden som är avgörande för vad som ska räknas som skäligt.

    Det förekommer att kommunala bostadsföretag har s k periodiserat underhåll. Det innebär att bostadsföretaget åtagit sig att renovera lägenheter inom en viss tidsperiod, t ex vart tolfte-fjortonde år när det gäller målning och tapetsering. Detta gäller inte om hyresgästen valt bort det periodiska underhållet mot lägre hyra eller liknande. För att hyresgäster ska kunna välja bort underhåll krävs en förhandlingsöverenskommelse mellan hyresvärd och hyresgästförening.

    Jag gillar inte de blommiga tapeterna på mina sovrumsväggar. Får jag tapetsera eller måla om själv?

    Hyresgäster får tapetsera och måla om själva i lägenheten utan att fråga värden om lov, bara man gör det på ett ”fackmässigt” sätt. Färger och material ska också vara sådana som inte avviker från vad hyresgäster normalt accepterar. Är så inte fallet riskerar hyresgästen att bli skadeståndsskyldig efter att ha flyttat från lägenheten.

    —

  • Frågor och svar om andrahands-uthyrning

    Vad är det som gäller för att få hyra ut i andra hand?

    För att få hyra ut din lägenhet i andra hand måste du ha hyresvärdens tillstånd. Om värden nekar kan du ansöka om tillstånd hos hyresnämnden.

    För att hyresnämnden ska lämna tillstånd krävs att du har ”beaktansvärda skäl”. Till beaktansvärda skäl räknas studier eller tillfälligt arbete på annan ort, vistelse på sjukhus eller vårdinrättning eller om man vill flytta ihop med någon på prov för att inleda ett samboförhållande.

    Andrahandshyresgästen måste vara godtagbar för hyresvärden. Om du hyr ut din lägenhet utan tillstånd kan du förlora rätten att bo kvar.

    Har man som andrahandshyresgäst någon chans att få ta över förstahandskontraktet?

    En andrahandshyresgäst har ingen rätt att för överta kontraktet. Detta gäller även om hyresförhållandet har varat under flera år. Det är endast hyresvärden som kan bestämma om en andrahandshyresgäst ska få ett förstahandskontrakt.

    Andrahandshyresgästen har inget besittningsskydd de första två åren, d v s ingen rätt att få hyresavtalet förlängt om förstahandshyresgästen säger upp kontraktet.

    Förstahandshyresgästen kan avtala bort besittningsskyddet, men om sådant avtal tecknas innan andrahandshyresgästen har besittningsskydd måste hyresnämnden först godkänna avtalet för att det ska vara giltigt.

    Vem är min hyresvärd: den som har förstahandskontraktet eller fastighetsägaren?

    För andrahandshyresgästen fungerar hyresgästen som har förstahandskontraktet som hyresvärd. Det finns inget avtal mellan andrahandshyresgästen och den egentliga hyresvärden.

    Hur mycket extra kan man lägga på hyran om man hyr ut möblerat?

    Enligt praxis brukar förstahandshyresgästen kunna lägga på upp till tio procent på sin hyra om lägenheten hyrs ut möblerad. Men det beror på hur många och vad för slags inventarier det handlar om.

    Är andrahandshyran oskäligt hög kan andrahandshyresgästen kräva tillbaka överhyran retroaktivt upp till två år genom att vända sig till hyresnämnden. Förutsättningen är att ansökan om återbetalning har kommit in till hyresnämnden senast tre månader efter flyttning.

    —

  • Fler bostäder kan ge babyboom

    Över 250 000 svenskar i åldrarna 18-40 år skulle skaffa barn om de hade en större bostad. Det visar Vår bostads Sifo-undersökning om barnafödandet och bostadssituationen i Sverige.

    Barnafödandet i Sverige är rekordlågt. Och bostadsköerna i storstäderna är rekordlånga. Det finns ett samband mellan det låga barnafödandet och bristen på bostäder. Det visar Vår bostads Sifo-undersökning.

    63 procent av de tillfrågade kan tänka sig att skaffa sig barn i framtiden. Det innebär att närmare 1,7 miljoner svenskar i åldrarna 18-40 år kan tänka sig att skaffa barn. Hälften av dem har i dagsläget inga barn.

    Över 250 000, eller var tionde svensk i fertil ålder, skulle skaffa barn om hon eller han hade en större bostad. Det vore ett stort tillskott med bebisar i landet som därmed kunde trygga både pensionssystem och samhällsekonomi i övrigt. Statsminister Göran Persson skulle inte behöva oroa sig för vem som ska ta hand om den växande gruppen äldre.
    Signalen är tydlig: gärna barn, men först en rejäl bostad.

    Var femte svensk i åldrarna 18-40 år saknar egen bostad. Av dem är det nästan 50 000 som uppger att de skulle skaffa barn om de hade en egen bostad. I den här gruppen dominerar LO-anslutna och de som bor i landets större städer. Det är fler kvinnor än män som tycker att bostadssituationen är viktig när man skaffar barn.

    Bostadens betydelse för barnafödande slås också fast av en annan färsk Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av TCO.

    Statsministerns råd till unga, bostadslösa par

    1966 fick dåvarande statsministern
    Tage Erlander i tv frågan vilket råd han ville ge ett ungt, bostadslöst par.
    —De får väl ställa sig i bostadskön, blev den överrumplade Erlanders svar.

    Svaret bidrog till att socialdemokraterna gjorde ett katastrofresultat i kommunvalet samma år.

    Så här svarar dagens statsminister, Göran Persson, det unga bostadslösa paret Erik och Kalpanie.
    —Kontakta hyresvärdar, ställ er i kö, leta i många olika områden, bospara om ni kan.
    —Engagera er, ta strid mot utförsäljningar, höga hyror och byggstopp. Ställ krav på att kommunen, kanske ihop med andra kommuner, inrättar en bostadsförmedling, säger statsministern.

    —

  • Bostaden avgörande för barnafödandet

    – En bra bostadssituation är en förutsättning för bra födelsetal och för en stabil välfärd. Sambandet mellan dagens låga födelsetal i Sverige och bostadskrisen är tydligt.

    Karl Malmström  har forskat kring bostadssituationens påverkan från 1800-talet fram till våra dagar.
    Hans slutsats är entydig. Brist på bostäder och höga boendekostnader ger ett lågt barnafödande. Och tvärtom. Gott om bostäder till en rimlig kostnad resulterar i ökat barnafödande.

    – Stat och regering måste åter ägna sig åt bostadspolitik. Det håller inte att se bostaden som vilken vara som helst som man kan lämna åt marknadskrafterna. Bostäder behöver samhällets stöd i form av subventioner av olika stöd.
    – Bostaden är central när det gäller att bilda familj. På sikt är bostadssituationen enormt viktig för samhället, inte minst när det gäller pensionssystemet. Bostäder är inte som biobesök eller vilken vara som helst. Bostäder är en förutsättning för välfärden och samhällets fortlevnad.

    – Lite ovetenskapligt kan man dra paralleller till zoologins holkteori. Ju fler holkar man sätter upp desto fler flugsnappare.
    – Boendet har alltid varit knutet till familj och barnafödande. I det gamla bondesamhället gifte man sig först när man fick tillgång till gården.

    – Med tanke på att var fjärde fertil svensk finns i Stockholm och hur hopplös bostadssituationen är i huvudstaden så måste något radikalt göras, menar han som gärna ser skyskrapor eller nya miljonprogram, bara man börjar bygga bostäder för vanliga människor. Och det handlar om många lägenheter i storstadsområdena.
    – När tillgången till billiga bostäder är begränsad minskar fertiliteten.
    Sambandet mellan bostadssituation och barnafödande är lika tydligt i andra länder som i Sverige.

    – Under 1950- och 60-talen gick exempelvis den amerikanska staten in med oerhört starka subventioner till boendet. Före detta soldater från andra världskriget och Koreakriget fick statliga bostadslån med låg ränta. Barnafödandet ökade därmed kraftigt.

    Fakta/Barnafödandet

    • 1966 fick dåvarande statsministern Tage Erlander i tv frågan vilket råd han ville ge ett ungt, bostadslöst par.
    —De får väl ställa sig i bostadskön, blev den överrumplade Erlanders svar.

    Svaret bidrog till att socialdemokraterna gjorde ett katastrofresultat i kommunvalet samma år.

    • 1820-talet – en baby-boom uppstår samtidigt som antalet torp ökar markant i Syd- och Västsverige. Detta tack vare ett system med pantköp.

    • 1920-21 – nästa babyboom kommer som en effekt av bland annat egnahemslånen. Lånen innebär att ”mindre bemedlade” människor i barnafödande åldrar kan få bostadslån till en låg, garanterad ränta.

    • 1930-talet – fertiliteten sjunker till en bottennivå. Deflation och en svag löneutveckling gör att hyrans andel av inkomsten ligger på närmare 35 procent. 1934 ger Gunnar och Alva Myrdal ut sin berömda bok ”Kris i befolkningsfrågan”. Den får ett enormt genomslag och leder till byggandet av barnrikehusen.

    Makarna Myrdal ser en tydlig koppling mellan situationen på bostadsmarknaden och det låga barnafödandet.

    • 1940-talets barnafödande har ännu inte överträffats. Antal barn per kvinna stiger till över 2,5. Förutom barnrikehusens tillkomst införs 1942 en hyresreglering som får hyrorna att ligga stilla medan lönerna höjs. Det har aldrig varit så billigt att bo i Sverige i modern tid.

    • 1960-talet präglas av framtidsoptimism och miljonprogrammet sjösätts. Barnafödandet når en toppnotering 1964 för att sen åter sjunka och ligga lågt under lågkonjunkturens 70-tal.

    • 1990-92 toppar Sverige fertilitetsligan i Europa. Begreppet baby-boom föds. Inflationen gör det relativt billigt att bo.

    1992 kommer räntechocken och luften går ur fastighetsmarknaden som kraschlandar. Avvecklingen av den traditionella svenska bostadspolitiken inleds 1992-93.

    • 1999 är antalet barn bara 1,5 per kvinna. Det är en historisk bottennotering. Aldrig förr har barnafödandet varit så lågt. Och aldrig förr har det byggts så få bostäder som nu. Idag har barnafödandet stigit något och låg under år 2000 på 1,6 barn per kvinna.

    —

  • Fakta om Besittningsskydd och Rivningskontrakt

    Hyresgäster med förstahandskontrakt har besittningskydd, eller besittningsrätt som det även betecknas, till sina bostäder. Det innebär att hyresvärden inte har rätt att säga upp hyresavtalet utan att ha särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara att hyresgästen misskött sin bostad, inte skött hyresbetalningarna eller uppträtt störande.

    Besittningsskyddet är svagt i en- eller tvåfamiljshus som inte hyrs ut affärsmässigt. Där kan ett giltigt skäl för uppsägning av hyresavtalet vara att köparen vill bosätta sig i lägenheten själv.

    En hyresgäst som blir uppsagd men inte vill flytta vänder sig till Hyresgästföreningen eller direkt till hyresnämnden för att få skälen till uppsägningen prövade. Hyresnämnden gör en intresseavvägning mellan hyresgästens behov av att bo kvar i lägenheten och hyresvärdens behov av att få den tömd, samt om det är oskäligt för hyresgästen att hyresavtalet upphör.

    Boende som sägs upp från sin bostad har ingen absolut rätt till ersättningslägenhet. Men om hyresvärden inte erbjuder någon ersättningslägenhet kan hyresnämnden bedöma det som oskäligt att hyreskontraktet upphör.

    Andrahandshyresgäster har ett svagt skydd. Men den som hyr en bostad i andra hand under mer än två år får besittningsskydd. Det innebär att innehavaren av förstahandskontraktet inte kan säga upp sin hyresgäst utan giltiga skäl.

    Sker uthyrning i andra hand under längre tid än två år bör med andra ord ett skriftligt avtal upprättas där andrahandshyresgästen avstår från besittningsskyddet. För att avtalet ska gälla måste det godkännas av hyresnämnden.

    I januari infördes nya förenklade regler för hyresavtal mellan privatpersoner. Från årsskiftet kan parterna själva reglera avstående av besittningsskydd vid andrahandsuthyrning, genom att använda ett särskilt standardformulär från hyresnämnden.

    De nya förenklade reglerna gäller om hyresvärden själv ska bosätta sig i lägenheten eller överlåta ett hus, där lägenheter hyrs i andra hand. De ska också enbart avse lägenheter i vanliga en- eller tvåfamiljshus, som inte ingår i en affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet.

    Hyresnämnden ska även i fortsättningen godkänna avstående av besittningsskydd när det gäller lägenheter i hus som ska rivas, byggas om eller användas som evakueringsbostäder.

    Andrahandshyresgästen har inte automatiskt rätt att ta över lägenheten om den sägs upp av förstahandshyresgästen, det är alltid hyresvärden som avgör vem som får hyra en bostad.

    Rivningskontrakt innehåller en förbindningsklausul som gör att besittningsskyddet inte gäller eftersom hyresgästerna ändå måste flytta när huset väl rivs. Men däremot gäller ett normalt besittningsskydd för hyresgästerna under tiden fram tills huset jämnas med marken, hyresvärden kan alltså inte säga upp boende av andra anledningar än att huset rivs utan att det i vanlig ordning kan prövas i till exempel hyresnämnden.

    Rivningskontrakt får inte vara för gamla. För att ett sådant avtal ska kunna upprättas ska hyresvärden ha ett rivningslov för fastigheten, vilket vanligen beviljas från kommunen.

    —

  • Radon – här är det farligt att bo

    Redan 1995 avslöjades adresserna till flera hundra flerbostadshus i landets 20 största kommuner med radonhalter över gränsvärdet. Fortfarande har ingenting gjorts åt flera av de hälsofarliga bostäderna.
    Här följer de adresser med otillåtet höga radonhalter som idag finns i kommunernas radonregister.

    STOCKHOLM

    Bjulevägen 14, Brf Sturebyhöjden; Bjursätragatan 5, 17, Familjebostäder; Blåsutvägen 35, L Wallin; Hållsätrabacken 13, S L Ericsson; Karlborgsvägen 5, Brf Hornlampetten; Kvarngatan 2, Brf Magdalena 5; Lerbäcksgränd 10, 22, Wihlborg; Lerbäcksgränd 11, Wihlborg; Lina Sandells plan 32, Wihlborg; Lofotengatan 31, Brf Husby 1; Riksdalervägen 20, Pressens Pensionskassa; Sjösavägen 61, Förvaltnings AB Bergsundet; Skärmarbrinksvägen 12, Ingmar Miltons Bygg; Sköllerstagatan 43, Stockholmshem; Stora Sällskapets väg 46, Svenska Bostäder; Stångholmsbacken 13, Olov Lindgren; Stövargatan 21, 57, Familjebostäder; Toresundsvägen 4, Brf Stänkskärmen; Vasaloppsvägen 104, Heba Fastighets AB; Ängsholmsgränd 7, 23, Einar Mattsson.

    GÖTEBORG

    Ahrenbergsgatan 8, KB Göteborg Kålltorp 89:8; Ahrenbergsgatan 26 A, Riksbyggens Brf Göteborgshus Nr 12; Allhelgonagatan 9, 27, Bostads AB Poseidon; Annas Gård 12,13, Bostads AB Poseidon; Bankogatan 19, Familjebostäder i Göteborg AB; Bautastensgatan 8 A, 12 E, Bostads AB Poseidon; Blidvädersgatan 57, Göteborgs Stads Bostads AB; Bokekullsgatan 3 B, Göteborgs Stads Bostads AB; Ernst Torulfsgatan 11 D, SKF:s Anställdas Brf Nr 2; Ernst Torulfsgatan 17 A, 19 A HSB:s Brf Arborraren; Framnäsgatan 20, Melin, Lindahl, Werelius, Halldin, Fabiansson, Wersäll och Helgesson; Fredriksdalsgatan 7, KB Pamero Iv; Fänriksgatan 4 C, Bellevue KB; Fänriksgatan 6 B, C, KB Kviberg 8:6; Godvädersgatan 54, Göteborgs Stads Bostads AB; Gyllenkroksgatan 16, AB Centrumbostäder i Göteborg; Helleforsgatan 12 A, Göteborgs Stads Bostads AB; Herkulesgatan 20, C Helgesson; Hundraårsgatan 2, Göteborg Stads Bostads AB; Högtrycksgatan 9, Trädgårdens Fastighetsförvaltning i Mölndal; Högtrycksgatan 10, HSB:s Brf Vintergatan i Göteborg; Högtrycksgatan 15, Trädgårdens Fastighetsförvaltning i Mölndal AB; Inlandsgatan 38 C, Göteborgs Stads Bostads AB; Karl Johansgatan 164 A, Brf Hyppeln Nr 5; Konstapelsgatan 2 B, 4 A-B, Sv Folkbyggens Brf nr 7 i Göteborg; Konvaljegatan 5 B, Familjebostäder i Göteborg AB; Kullegatan 8 C, I & I Johansson; Lantmannagatan 8 A, Göteborgs Stads Bostads AB; Lantmätaregatan 17 A-C, Brf Lantmätareg 17; Lars Kaggsgatan 49 B, C, J Hagelberg; Liedstrandsgatan 1 C, Brf Pärlstickaren Nr 2, Lotta Svärdsgatan 1 C, Folkbyggens Brf nr 7 i Göteborg; Lydinghielmsgatan 3, Brf Fräsaren nr 2; Lådämnesgatan 38, Betlehemskyrkan Förvaltning AB; Lågtrycksgatan 1, HSB:s Brf Vintergatan i Göteborg; Madängsgatan 2, KB Skillingen 3 och 4; Musikvägen 6, HSB:s Brf Pukan i Göteborg; Måns Bryntessons gata 16 E, 18 B, Bostads AB Poseidon; Norumshöjd 36, 71, 73, 99, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag; Orustgatan 7 A-B, Bostads AB Poseidon; Oterdahlsgatan 4 C, KB Otterdahlsgatan 4; Paternostergatan 3 C, KB Kniparen; Pianogatan 58, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag; Räntmästaregatan 20 B, Föreningen Spetsen Nr 2; S:t Pauligatan 36, C o S Dahlberg; Scholandersgatan 2, Brf Toppen 30; Scholandersgatan 5, Fam Wass dödsbo; Slättadammsgatan 7, HSB:s Brf Slättadamm i Göteborg; Smörgatan 13, I o I Johansson; Smörgatan 70, P A Skanse; Sockenvägen 3, Mililo Bostäder KB; Späckhuggaregatan 2, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag; Stafettgatan 1, HB Stafettgatan 1; Storhöjdsgatan 4, KB Sulitelma; Stålhandskegatan 14 A, Kb Exon Fastigheter; Sulitelmagatan 2 D, Ydals Dödsbo; Sunnanvindsgatan 2 A, D, 6 D, Sv Folkbyggens Brf Nr 8 i Göteborg; Svalebogatan 43, Göteborgs Stads Bostads AB; Syster Emmas gata 35, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag; Temperaturgatan 91, C K-G Storm; Tjärblomsgatan 4 C, Familjebostäder i Göteborg AB; Tuppfjätsgatan 10, KB Distansgatan 9-11; Turkosgatan 3, 33, HSB:s Brf Tynnered i Göteborg; Vindragaregatan 11 B, 13 B, KB Nederbörden; Äringsgatan 6, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag; Östanvindsgatan 13 A, Riksbyggens Brf Göteborgshus nr 9; Östra Keillersgatan 4 D, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag.

    MALMÖ

    Finns inga flerbostadshus med förhöjda radonhalter i kommunens radonregister. 1991 hade man en genomgående radonmätning där bl a MKB, HSB och övriga bostadsrätter deltog, men man hittade inga halter över gränsvärdet. Däremot finns det villaområden som har förhöjda radonhalter på grund av byggmaterialet (blå lättbetong).

    UPPSALA

    Inga flerbostadshus finns med i registret. Mätningar görs nästan bara i småhus. Det finns planer på att börja undersöka radon i flerbostadshus, men det kräver mycket arbete.

    LINKÖPING

    Bergdalsgatan 7, N o M Brohede; Ekbacksvägen 4, B Petersson; Ekhultsgatan 13, T Torstensson-Lundell; Ekkällegatan 7, B Andersson; Orrgatan 7A, B Morén.

    VÄSTERÅS

    Kommunen har cirka 22 000 radonmätningar i sitt radonregister men det går inte att reda ut vilka som är aktuella. Dessutom har man ingen uppdelning mellan småhus och flerbostadshus.

    ÖREBRO

    Finns inga registrerade flerbostadshus som har radonhalter över gränsvärdet. Miljökontoret har tidigare gått ut med uppmaningar till flerbostadshusägare att mäta radon i sina fastigheter.

    NORRKÖPING

    Finns inga flerbostadshus med förhöjda radonhalter i kommunens register. De flesta mätningar är gjorda i småhus.

    HELSINGBORG

    Finns inga flerbostadshus med förhöjda radonhalter i kommunens register. Den blå betong som använts vid bostadsbyggande i Helsingborg avger inte så höga radonhalter. Markradon är inte heller något större problem i kommunen.

    JÖNKÖPING

    Kommunens miljökontor har inte lämnat uppgifter.

    UMEÅ

    Dragongatan 12 A, Uthållaren Förvaltnings AB; Gustav Garvares gata 4, 6, 10, HSB:s Brf Karbinen i Umeå; Nipvägen 3, 5, R.n.fastigheter i Umeå AB.

    LUND

    Finns inga flerbostadshus med förhöjda radonhalter i kommunens register.

    BORÅS

    Björkhemsgatan 23, Brf Grynskivlingen 3; Döbelnsgatan 79, 83, G F Steen; Femte villagatan 12, Cernera Fastigheter AB; Dalsåkergatan 36, 40, 42, AB Bostäder i Borås; Göteborgsvägen 94, K R Källberg och I I Källberg; Hultasjögatan 5, Borås Kommun; Kapellvägen 24 C, HSB:s Brf Gånghester i Borås; Källhagsgatan 11, 19, Riksbyggens Brf Boråshus Nr 17; Solvarvsgatan 125, AB Bostäder i Borås; Tomtegatan 19 A, Riksbyggens Brf Boråshus Nr 4.

    SUNDSVALL

    Appelbergsvägen 11, H O Rex; Fölvägen 5, Industri- & Amp Bostäder i Sundsvall AB; Huginvägen 10, Brf Hugin; Sjövägen 23, Byggnadsfirma Simon Pettersson AB; Uppsalavägen 181, Mitthem AB; Vikingavägen 29, 42, 44, Brf Granlohem; Vikingavägen 77 B, L G Grahn.

    GÄVLE

    Bergsgatan 7, Gavlegårdarna; Bidevindsgatan 22 A, 24 A, 38 A, Brf Stureborg II; Brännerigatan 16 A, E, Brf Vimpeln; Centrum 10 A-B, Gavlegårdarna; Fjärde Tvärgatan 52, Brf Diana; Furumovägen 32 C-D, Brf Tallen; Fårbovägen 4 C, 8 A, Gavlegårdarna; Glimmervägen 7, Gavlegårdarna; Harbovägen 14 B, 20 B, Gavlegårdarna; Hemvärnsvägen 11 B, Gavlegårdarna; Hillebovägen 1, K P Lönnberg; Majorsgatan 12 C, 16 B, Brf Hyacinten i Gävle; Skogmursvägen 22 E, Brf Bastet i Gävle; Stiftelsevägen 12 A, Gavlegårdarna; Styrmansgatan 46, Gavlegårdarna; Totravägen 9 A, Gavlegårdarna; Trädgårdsvägen 11, 15 B, Gavlegårdarna; Valbogatan 46, Geflebostäder AB; Vijvägen 59, B Källström; Villavägen 18, Gavlegårdarna.

    ESKILSTUNA

    Djurgårdsvägen 16, Fastighetsförvaltningsaktiebolaget K; Gränsgatan 12, Brf Närkingen 4; Gränsgatan 14, Gim-Lä Fastighets AB; Heljestrandsgatan 11, F Sandvik; Heljestrandsgatan 20, Norbäcks Fastighets AB; Storgatan 61, J Alvhamn.

    HALMSTAD

    Finns inga flerbostadshus med förhöjda radonhalter i kommunens register.

    HUDDINGE

    Kullstigen 10, Tomtbergahuge Fastigheter AB; Laduvägen 12, 16 , 18, Tomtbergahuge Fastigheter AB; Studievägen 19, Tomtbergahuge Fastigheter AB; Vallhornsvägen 1, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 12, 16, Mandamus Fastigheter AB; Visättravägen 33, Tomtbergahuge Fastigheter AB.

    KARLSTAD

    Brogatan 10, KB Pollux 1; Karlslundsgatan 19, Heimdal 4 KB; Mossgatan 3, Stiftelsen Karlstadshus; Rådmansgatan 4, M H F Karlsson.

    SÖDERTÄLJE

    Mariekällgatan 4, L T Nilsson; Torekällgatan 37 A, Byggnads-AB Andrén Anderssons Eftr.

    —