Test av Stekpannor: Här är de 9 bästa & sämsta

De belagda stekpannorna har tagit över en stor del av marknaden. De är mer fettsnåla och lättare att diska ur i jämförelse med äldre tiders gjutjärnspannor.

Vi lät några testare testa nio belagda stekpannor och resultatet visar att ju högre pris desto bättre produkt. Mami-pannan från Alessi och Hackmans Panny fick maximala poäng och klassas därmed som Mycket bra!. Dessa kostar båda över sexhundra kronor.

Pannorna under 400 kr visar sig alla vara mindre bra när det gäller både stekresultat och beläggningens härdighet.

Beläggningen ofarlig

I dagligt tal säger man ofta teflonpannor om de belagda pannorna. Teflon är ett märkesnamn på beläggningen, precis som Silverstone och Tefal. Alla består av plastmaterialet PTFE (polytetrafloureten). Ibland förstärks beläggningen med metallen titan för att öka slitstyrkan, det är dock mycket små mängder som blandas i beläggningen. Pannor helt i titan finns inte.

Plastbeläggningen blir ibland förstörd och största anledningen till det är att stekpannan hettas upp till för hög temperatur. Se skötselråden längre fram.

Om beläggningen blir mörk och sliten försämras stekegenskaperna och i vissa fall lossnar flagor av beläggning. Många tror att dessa är farliga men PTFE-plasten gör ingen skada i kroppen.

Stekpannor görs ofta i följande material:

Pressad aluminium: Billigt att framställa men pannorna har en tunn botten. Det gör dem svårare att steka i eftersom de är mer värmekänsliga och har lättare att bränna vid.

Gjuten aluminium: Pannorna är av kraftigare gods, tål värmeregleringar bättre men är i gengäld något tyngre.

Rostfritt stål: Pannan måste förses med extra värmeledande botten eftersom stål leder värme dåligt. I sådana fall kan pannan ha så kallad sandwichbotten vars kärna består av värmeledande aluminium.

Tänk på följande detaljer när du ska köpa en ny stekpanna:

Pannans utformning: Övergången mellan botten och sida bör vara rundad. Dessutom bör sidan vara rak och luta lite utåt, då kommer man bättre åt med stekspaden.

Skaftet: Ett skaft ska vara väl fastsatt, isolerat så att det inte leder värme samt inte alltför långt. Bäst är om det, i förlängningen, går genom pannans mittpunkt. Väg pannan i handen för bästa upplevelse av greppet. Ett metallhandtag kan till exempel kännas tunt, kantigt eller upplevas som halt om handen är blöt.

Botten: För att inte slösa på energi och för att erhålla bästa stekresultat är det viktigt att bottnens diameter stämmer överens med spisplattans diameter. Normalmåttet är 22 cm och är det viktigaste måttet på pannan. Många leverantörer struntar i den informationen och skriver ut överkantens diameter, som inte alls är lika viktig.

Stek- och skötselråd

Stek så här: Lägg lite matfett i kall panna. (Steker man utan fett är svårt att veta när pannan är tillräckligt varm och man får inte lika fin och välsmakande stekyta.)

Sätt värmekällans vred på högsta effekt. När fettet slutat bubbla och är ljusbrunt, sätt värmen på lägre effekt. Lägg i det som ska stekas.

Stek på medeleffekt, mer behövs inte.

Överhetta inte pannan och använd trä- eller plastredskap för att bibehålla pannans goda egenskaper.

Spola aldrig kallt vatten i en het panna, risken är att pannan slår sig och blir därmed obrukbar.

Använd inte belagda pannor i ugnen.

Diska pannan helst för hand och inte i diskmaskin. Pannans botten kan bli ful av maskindiskningen.

Så utfördes testet

Testet utfördes både på glaskeramikhäll och gjutjärnsplatta och redskap av uteslutande plast användes.

• Stekresultatet bedömdes utifrån stekning av ett antal matvaror, till exempel falukorv, pannkaka och panerad fisk.

• Beläggningens nötning iakttogs efter stekning.

• Hanterbarhet och handtagets beskaffenhet bedömdes.

Varje delprov betygsattes enligt en femgradig skala där siffran 5 är högst och 1 lägst. I tabellen har sedan en slutsumma räknats fram. Detta gör det förhoppningsvis lättare för dig att själv bedöma slutresultatet för varje testad produkt.