Höghus och asfalt eller skidbackar och grönområden. Eller småstadsidyll. Vilken betydelse har egentligen bostadsorten, ”tätortsgraden”, för barns och ungas hälsa. Vi har talat med aktörer på mindre orter om hur de försöker ge folkhälsopolitiken ett praktiskt innehåll för det uppväxande släktet.

1. Ser du några särskilda fördelar för barns och ungas hälsa med att växa upp på en mindre ort?

– Mycket bättre social kontroll. Och trygghet. Barnen känner till vad föräldrarna arbetar med. Barnen har också mycket bättre kunskaper om äldre människor och de lär sig att det finns resurser i samhället som de kan ha nytta av.
– På mindre orter lär man sig att underhålla sig själv i stället för att bli underhållen. Det finns också mindre narkotika och droger.

2. Finns det några problem?

– Barn som växer upp i ett litet samhälle kan få lite av en ”vi flytt int”-mentalitet. Vissa kan få en begränsad horisont trots internet och charterresor. Eftersom Arjeplog numera är världens största vintertestort för fordonstillverkare, så får vi ändå lite utblickar till andra länder.
– En nackdel är också att de som går en högskole- eller universitetsutbildning har svårt att komma tillbaka och få jobb här.

3. Hur tycker du ni lever upp till de nya folkhälsomålen när det gäller barns och ungas hälsa?

– Vi är väldigt aktiva när det gäller folkhälsoarbete. Vi har politiska beslut om satsning på mäns och kvinnors fritidsaktiviteter som innebär att man prioriterar aktiviteter som drar till sig många flickor. Vi har till exempel byggt ut ridstall. Vi är överhuvudtaget mycket aktiva inom idrotten och har både manliga och kvinnliga innebandylag. Arjeplog satsar också mycket på kultur och har fått pris när det gäller barnvänlig kultur.
– En annan viktig satsning är Bil-System-Teknik-gymnasiet där det går 180 ungdomar från hela landet. Som skolläkare har jag kontakt med alla eleverna och de är mycket positiva till Arjeplog, de uppskattar lugnet, kamratskapet och fritidsaktiviteterna.
– På ett folkhälsoseminarium för ett par månader sedan togs det upp en förskräcklig massa saker som ska göras när det till exempel gäller trafik- och lekmiljö, föräldrautbildning, alkoholinformation via innebandylaget och psykosociala insatser.

4. Vad är det viktigaste ni har gjort under de senaste två åren för att främja barns och ungas hälsa?

– Det är kanske det folkhälsopolitiska programmet, som nu revideras, och som har en särskild del som gäller barn och ungdomar.

5. Hur tar ni reda på barns och ungas egen syn på vad som är viktiga politiska insatser för att de ska må bra?

– I en sådan här liten kommun är det raka kanaler mellan människor och kortare väg mellan barn och vuxna. Kommunalrådet är lärare, cirka 35 år, och väldigt intresserad av hur barn och ungdomar har det. Föräldrarna är också mycket aktiva. Sedan försöker man också via regelbundna träffar, fånga upp tonåringarnas synpunkter på vad som är viktigt att göra i kommunen, vi har olika frågescheman i gymnasiet etc.