Buller är kanske det allra största arbetsmiljöproblemet för barn, visar Miljöhälsorapport, som nyligen gavs ut. Genom relativt enkla åtgärder kan man dock få ner ljudnivån.

Nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av buller i barnens hem, förskola, skola och fritidsmiljöer.

Och det är många som utsätts för buller. Exempelvis känner var fjärde tolvåring obehag av buller i eller nära skolan eller fritidshemmet. 

Det visar Miljöhälsorapport som bland annat bygger på en nationell enkätundersökning om miljörelaterad hälsa, som besvarats av föräldrarna till cirka 30 000 barn.

– Miljöerna har blivit mer sterila. På grund av allergirisken har man har tagit bort gardiner, mattor och annat material som dämpar bullret, säger Anders Nilsson, vars företag bland annat tagit fram en enkel buller-mätapparat i form av ett trafikljus, som hängs upp på väggen i klassrummet eller på dagiset.

Han ser det ökade bullret som ett stort problem och tycker att kommunerna som arbetsgivare gör för lite för att förbättra ljudmiljön på skolor och daghem.

– Förskolebarnen är inte ens inkluderade i arbetsmiljölagstiftningen, den gäller bara personalen, säger han.

Skolbarnen däremot är inkluderande från och med första klass.

 Trots att det ökade bullret medför stora problem tas det inte riktigt på allvar.

– När jag var på skolmässan i Malmö träffade jag många lärare men det var få som var intresserade av att påverka sin egen ljudmiljö. Man insåg inte att man inte behövde bygga om hela huset för att förbättra ljudnivån utan att det kan räcka med små förändringar.

Kommande lagstiftning inom arbetsmiljöområdet, som baseras på ett EU-direktiv, ställer större krav på ansvariga för till exempel skolor och daghem att dokumentera ljudnivån.

 Anders hoppas att detta kommer att höja medvetenheten om att man måste göra något åt de höga ljudnivåerna.

Ibland kan tämligen enkla åtgärder innebära förbättringar. Anders företag säljer till exempel en ljudabsorberande anslagstavla, som är allergi- och brandsäker. Man kan också sätta ljudabsorberande material under bord och stolar.

Han berättar om en stockholmsförort där elever och personal klädde alla borden i matsalen med en plastfilm, som man köpt billigt på ett byggvaruhus. Ovanpå lade man en vaxduk som man sedan häftade fast under bordet.

– Det hela fixades snabbt på en eftermiddag och man fick ner ljudnivån med hela tio decibel, säger Anders, och betonar att man därmed skapar en positiv spiral eftersom mindre buller leder till att människor talar tystare.

Karl Pettersson, konceptutvecklare, arbetar också på ett företag ”i akustikens värld”. De producerar ljudabsorberande vägg- och takplattor och arbetar bland annat tillsammans med Tekniska högskolan i ett projekt.

Bullerproblemen ökar, anser också han, vilket bland annat beror på att man har större barngrupper på samma yta. Han anser att ljudmiljön ofta ignoreras och att den uppmärksammas först när problem har uppstått. Och då blir det ju installationerna dyrare, jämfört med om ljudnivån beaktats på ett bättre sätt redan när lokalen byggdes.

– Problemet är att byggherren ofta gör en för vag beställning av den ljudmiljö man vill ha. Men det finns ju en framtagen standard för detta som ger bra vägledning, säger Karl.