Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade ökar inom nästan alla yrkesgrupper sedan mitten av 1990-talet. Mest ökar sjukfallen inom vård, skola och omsorg – allra mest bland förskolelärare och fritidspedagoger.

Rapporten baseras på skadestatistik. Till grund för rapporten ligger tre miljoner människor som försäkras genom ett kollektivavtal. Att så många anställda drabbas inom företrädesvis offentlig sektor beror på de många utsatta kvinnorna inom vård, skola och omsorg, förklaras med:

– Kraftigast ökar ju sjukfallen bland kvinnor födda på 40-talet och många jobbar inom denna sektor. Skadorna och sjukskrivningarna beror ofta på akut överansträngning tillsammans med tungt fysiskt arbete och fallolyckor. Ovanpå detta finns psykosociala reaktioner till följd av hög arbetsbelastning och brist på resurser.

Sjukförsäkringar och förtidspensioner ökar mest bland kvinnor. Under till exempel perioden 2000-2002 insjuknade nästan dubbelt så många kvinnor som män. I årets rapport toppar förskollärare och fritidspedagoger ligan. Antalet sjuka har mer än fördubblats bland dessa grupper – en ökning på 116 procent. Bland undersköterskor syns en fördubbling under samma period.

Men de senaste årens siffror har ju visat att sjukskrivningarna minskar?

– Våra siffror visar på en eftersläpning. De iakttagelser man gjort därefter pekar på att kurvan planar ut vad gäller sjukskrivningar.

Fortfarande är det belastnings- och muskelproblem som ligger i topp för samtliga sjukfall i Sverige, visar rapporten. Skelettets och rörelseorganens sjukdomar står för drygt 50 procent av diagnoserna bland de långa sjukfallen, mer än 90 dagar.

Psykiska besvär ökar dock snabbast av sjukskrivningsdiagnoserna. De mentala diagnoserna står för sammanlagt en tredjedel av de långa sjukfallen och yrken inom städ, vård, skola och omsorg drabbas värst.