Etikett: Maraton

  • När du tränar till en maraton är en planerad vilodag precis lika viktig som dina träningar. Att förbereda din kropp för stressen av att springa 42,2 km är en lång och svår utmaning. Oftast varar träningsprogrammen i 12-24 veckor och består av pass på ökande avstånd. Att regelbundet ha med vilodagar kommer att hålla dig frisk och göra att du gör bättre ifrån dig när du löper.

    träning stretching vila

    Vilodag

    Vilodagar är planerade en eller två dagar i veckan genom hela maratonträningen. De kommer ofta dagen efter dina långa träningar. Beroende på din träningsnivå kan du göra olika på dina vilodagar. Löpare på hög nivå joggar ofta 20 eller 30 minuter på sina vilodagar för att mjuka upp musklerna. Nybörjare och vissa seriösa löpare väljer ofta att inte träna alls på vilodagarna.

    Hur viktigt?

    Att ta en dag för att vila under träningen är viktigt för att hålla fysiska och psykiska hälsan uppe. Det är under pauserna som dina muskler hinner läka och ta igen sig. En vilodag låter din kropp bygga upp sina glykogenlager igen och hjälper förebygga skador från överansträngning. Att inte ta en vilodag ökar risken för skador, eftersom det flesta skadorna kommer från överansträngning. Ytterligare ger vilodagen en välbehövd mental paus från träningen. Välkända maraton-coachen Hal Higdon påpekar att många löpare inte kan nå sin fullständiga potential om de inte tar tiden som behövs för att återhämta sig och jämt är utmattade.

    Effektiv återhämtning

    Om du väljer att använda din vilodag som en träningsfri dag, använd dagen som en dag för att hjälpa återhämtningen istället för att bara göra ingenting. Ta en promenad för att få blodet pumpande och gör sen en ordentlig stretchingrutin. Ta igen sömn du har missat. Fundera på att boka en massage eller att mjuka upp stela muskler med en skumrulle.

    Veckan före loppet

    Vilodagar kan komma tätare under veckan före maratonloppet. Vid slutet av din träning är din kropp nog trött från 11 veckors tuff träning, så flera vilodagar kan hjälpa din kropp återhämta sig och få bort alla smärtor innan den stora dagen. Hal Higdon rekommenderar att du vilar på de två sista dagarna innan lopper så du börjar loppet med fulla glykogenlager och är helt utvilad.

    Källor

    ,
  • Du har kutat, svettat, drivit dig själv, och klarat ditt första maraton. Grattis – och fortsätt framåt, för mållinjen, eller var du nu har valt att avsluta ditt maraton, är bara början. Du kanske är i ditt livs bästa form, men utan att vara smart kring återhämtningen efter loppet kan din heroiska insats leda till utmattning, nedsatt immunförsvar, överträning eller stresskador, och post-marathon-depression.

    maraton löpning

    Att korsa mållinjen

    Först eller 400:e över mållinjen, fortsätt framåt en bit för att din andning, cirkulation och puls sakta ska återgå till det normala. Försök inte pressa dig fram i 42,2 km bara för att sen plötsligt stanna – det blir för abrupt. Istället; le för kamerorna, ta en sportdricka för att ersätta kroppsvätskan, linda in dig i en varm filt eller mjukiströja och gå i minst 10-15 minuter – ungefär 1-2 km för att varva ner blir lagom. Ät något med mycket kolhydrater som är lättsmält, som en banan eller yogurt. Fortsätt att dricka under resten av dagen för att fylla på kroppen med vätska, få balans i blodsockernivåerna, starta muskelvävnadsreparationerna och bygga upp tömda glykogenlagrerna i musklerna.

    Den första tiden

    Inom de första timmarna efter loppet: duscha, sätt på dig fräscha kläder och torra stödjande skor för att minska fotsvullnaden. Vissa löpare använder kompressionstajts av samma anledning, men en lång vila med fötterna högt hjälper också att återställa kroppsbalansen. Gör några försiktiga stretchingar i en kall pool eller sjö, om du har tillgång till det. Gå på en snabb lätt massage – och boka in en ordentlig till två dagar efter loppet då musklerna har börjat återhämta sig. Hoppa inte på de tyngsta träningsredskapen, men fortsätt att gå, ta pauser med bena uppe och ät nyttiga mellanmål. Ha med lite protein i mellanmålet för att hjälpa till med muskelreparationerna. Ta hand om dina skador – blåsor, skrapor, blåslagna tånaglar och andra skador kan mildras och läketid förkortas om du sköter skadan på en gång.

    Skippa ”the dumd run”

    Du är en löpare och du vill ut och samla på dig dina daglig kilometer på en gång. Varje kropp är annorlunda, men det brukar ta ungefär en vecka för den svåraste träningsvärken, ett tecken på muskelfiberskada, att avta. Börja inte springa igen förrän det ha gått minst några dagar eller en vecka efter loppet. Vissa försiktiga löpare väntar en dag för varje 2 km de sprang, men de flesta maratonlöparna vill hålla konditionen uppe och börjar förbereda inför nästa lopp. Ta några dagar för att vila, gå och stretcha försiktigt. Börja spring igen med korta joggningpass som sakta bygger upp mot maratonträningen igen, eller till normala läget.

    Bota post-maraton-depressionen

    Maratonträning är som en sköld mot världen – allt verkar kretsa kring din träning och ditt liv är som riktat mot ett enstaka livsavgörande moment. När den stunden har passerat, verkar ett svart hål av tomhet sträcka sig framför dig, och det hjälps inte av muskelvärk och att du måste pinsamt krypa dig ner för trappor tills dina ben återhämtar sig. Så vad ska man göra när det bara fanns en överväldigande utmaning att klara av, och du precis har klarat den? Du får blir mentalt tuffare. Du blev det när du klarade dig igenom 42km-punkten. Nu blir du det när du fortsätter framåt med bra attityd efter loppet och inte låter dig själv bli deppig. Hitta ett nytt mål att kämpa mot – ett halv-maraton om 3-6 månader eller ett segelrace runt skärgården. Analysera hur maratonet gick för att planera ännu bättre prestation nästa gång, och släpp saken sen. Gå ut med vännerna du lämnade för träningens skull och njut av att skryta lite. Du förtjänar det, och det blir en bra övning till nästa gång.

    Källor

    ,
  • Att få rätt näring är nyckeln till att lyckas springa en halv-maraton. Det betyder att du måste se till att din kropp förses med optimala bränslet innan, under och efter loppet. Att äta rätt för din kropp är ofta något man måste prova sig fram till, och att finna rätt mat borde du se som en del av din träning. Du kan springa så mycket du vill, men det hjälper inte dig om du får magont under loppet. Följ de här fem stegen för att se till att du har en vinnande bränslerutin under din nästa halv-maraton.

    äta

    Guide

    Steg 1

    Öva på din loppnäring under dina långa springträningar. Att träna din mage är lika viktigt som att träna dina muskler. Du skulle aldrig testa en ny träningsform eller skor inför ett lopp, så likaväl ska du aldrig prova en ny diet inför ett lopp. Det sista du vill är att leta efter ett dass vid första milen. Behandla dina långa träningar som ett lopp och öva på att äta olika sorters gels, bars och mellanmål under träningen så att du inte får några överraskningar på maratondagen.

    Steg 2

    Ät inget konstigt kvällen innan loppet. Om du inte vanligen äter pasta eller tunga kolhydrater kvällen innan en lång träning så ät då inget traditionellt loppsponsrad pastamål på lördagskvällen. Du vill som sagt inte ha några överraskningar på maratondagen, så ät som du vanligen gör. Och gör inte misstaget att äta för mycket kvällen innan. Du vill inte att du fortfarande smälter maten under loppet nästa morgon.

    Steg 3

    Ät frukost två timmar innan loppet. Om du har ätit rätt antal kalorier kvällen innan borde du vara hungrig när du vaknar på maratonmorgonen. Försök att äta en lätt frukost minst två timmar innan loppet. Sikta på att den är 65 procent kolhydrater, 20 procent protein och 15 procent fett. Försök minska på fibret av uppenbar anledning.

    Steg 4

    Ta med dig din egen mat för innan och efter loppet. Anta aldrig att hotellet eller där du annars bor kommer ha din favoritfrukost. Packa ner det i resväskan eller handla i lokala butiken dagen innan för att se till att du har den frukost du har plannerat och mellanmål till loppet när det behövs.

    Steg 5

    Binge/överät inte efter loppet. Ja, att springa halv-maraton förbränner många kalorier, men att ersätta de kalorierna hipp som happ kommer resultera i en dålig återhämtning för mage och muskler. Försök att äta ett litet mellanmål med många kalorier precis efter loppet och fokusera på att få i dig vätska. Ät senare ett näringsrikt mål en eller två timmar senare med bra kolhydrater, mättad fett och magert protein.

    ,
  • Träningen för en maraton kan vara svår eftersom det kan ta månader att rätt förbereda sig för att springa 42,2 km. Men, Jeff Galloway är en erfaren maratonlöpare som lär maraton-wannabes hur man springer en maraton utan att skada sig med sitt Spring/Gå/Spring-träningsprogram.

    löpning

    Guide

    Steg 1

    Lägg upp ett träningsschema. Du kommer att behöva springa två gånger i veckan, 30 minuter, och lägga till en dag (oftast en helg) där du kan springa ett längre pass mätt med avstånd istället för på tid. Arbeta dig uppåt på de längre träningarna så du springer det avståndet du kommer behöva till det slutliga loppet. Planera 6 månaders träning innan en maraton, fyra månader innan en halv-maraton och två månader innan ett 10K-lopp.

    Steg 2

    Bestäm tiden som du vill få i ditt lopp. Tänk på avståndet för ditt slut-lopp och dela avståndet med ditt tidsmål för att avgöra vad din löptakt borde ligga på. Till exempel om du ska springa 6 engelska miles och vill klara det på under en timme måste du springa minst en engelsk mile varje 10 minuter.

    Steg 3

    Bestäm vilken Spring/Gå/Spring-nivå som kommer passa dig bäst med tabellen nedan:

    Minuter per engelsk mile – löpningstid/gå-tid

    8 min/mile: 4 minuter/35 sekunder
    9 min/mile: 4 minuter/1 minut
    10 min/mile: 3 minuter/1 minut
    11 min/mile: 2.5 minuter/1 minut
    12 min/mile: 2 minuter/1 minut
    13 min/mile: 1 minut/1 minut
    14 min/mile: 30 sekunder/30 sekunder
    15 min/mile: 30 sekunder/45 sekunder
    16 min/mile: 30 sekunder/60 sekunder

    Steg 4

    Använd Spring/Gå/Spring-tabellen ovan. För att möta dina tidsmål borde du springa enligt tidsförslagen och sedan gå enligt tidsförslagen. Använd en klocka för att hålla dig till tiderna.

    Källor

  • Innan du gör ett försök att ”toppa formen” och träna det här maraton-träningsprogrammet på 9 veckor inför marathonloppet så borde du ha som vana att springa 30-50 km (totalt) i veckan. Annars kan det bli en lite väl kraftig träningsökning som i värsta fall ger dig skador.

    maraton löpning

    Om du vet med dig att du är i dålig form, har varit sjuk eller skadad: Minska följande träningsprogram med 30-50%, och ställ in dig på att du kommer att behöva gå vissa sträckor under tävlingen.

    Bygga upp

    1. Vecka Ett: Spring 15 km en dag, vila en dag, och spring 7-8 km de andra dagarna.
    2. Vecka Två: Spring 15 km en dag, vila en dag, och spring 8 km de andra dagarna.
    3. Vecka Tre: Spring 20 km en dag, vila en dag, och spring 8-10 km de andra dagarna.

    Pressa upp uthålligheten

    1. Vecka Fyra: Spring 25 km en dag, vila en dag, och spring 10 km de andra dagarna.
    2. Vecka Fem: Spring 29 km en dag, vila en dag, och spring 10 km de andra dagarna.
    3. Vecka Sex: Spring 32 km en dag, vila en dag, och spring 11 km de andra dagarna.

    Trappa ner

    1. Vecka Sju: Spring 25 km en dag, vila en dag, och spring 10 km de andra dagarna.
    2. Vecka Åtta: Spring 16 km en dag, vila en dag, och spring 8 km de andra dagarna.
    3. Vecka Nio: Jogga 5-6 km varannan dag. Spring sedan maratonloppet

    Stort lycka till nu! Det är kul att springa maraton, jag lovar!

    ,
  • Att springa längre än ett maraton, kanske 50-100 kilometer, är en spännande utmaning som testar vissa delar av kroppen och sinnet i takt med att du pressar dig själv och din uthållighet. Ultramaraton-världen består av en fantastisk blandning personligheter, människor från olika atletiska bakgrunder, och sätt att ta sig an sporten. Du kan bli en del av detta unika och sammansatta samhälle genom att följa några grundläggande steg.

    Ultramaraton, ultramarathon, ultra

    Guide

    Steg 1

    Utveckla en bra bas genom att bygga på dina kilometer. Öka gradvis hur långt du kan springa, men inte med mer än 10 % per vecka.

    Steg 2

    Schemalägg ett par ”träningslopp” som är kortare än din målsträcka, så att du kan lära dig konsumera tillräckligt med kalorier och vätska under ditt ultralopp. Under träningen bör du öva på att äta och dricka samma mat och vätska som du kommer konsumera under loppet. Problem med mag-tarmkanalen och kramper är ofta en ultralöpares nemesis. Båda dessa kan förhindras genom ordentlig träning och ett korrekt intag av salt, kolhydrater och vätska. Varje löpare har unika förhållanden, så du kommer behöva experimentera för att hitta det som fungerar bäst för just dig. Det är en vanlig strategi bland ultralöpare att lägga in ett par ”träningslopp” i sina träningsscheman. Träningslopp kan antingen vara organiserade tillställningar eller gruppövningar som utmanar dig att prestera på en tröskelnivå. Att springa sådana träningslopp hjälper dig utveckla den effektivitet, hastighet, styrka och uthållighet som behövs för ultralöpning.

    Steg 3

    Strunta i alla förutfattade meningar och följ ett strukturerat program innan ditt ultralopp, och kom ihåg att vara flexibel i enlighet med vädret, eventuella skador, jobb, förhållanden och familjeåtaganden.

    Steg 4

    Utnyttja din drivkraft. Du måste vara inställd på att avsluta ultraloppet och den utmaning som det innebär.

    Steg 5

    Hitta en vän som har erfarenhet av ultralöpning, eller en bekant eller tränare som kan utnyttja din drivkraft och komplettera den med sin kunskap och erfarenhet för att få din ambition, ditt mål och din dröm att bli verklighet.

    Steg 6

    Att springa ett ultralopp handlar om stresshantering. En nyckelingrediens i lyckad träning är att du ska kunna anpassa dig till tuffa och/eller långa träningspass med relativt kort återhämtningstid. Om ditt mål till exempel är att springa 50 kilometer kan du träna att springa 20 km på lördagen och 15 på söndagen, eller andra kombinationer. På veckodagar kanske du vill springa lite kortare och fokusera på återhämtning genom aktiv vila och korsträning, och lite hastighetsträning, backträning och kortare löpturer. Styrketräning, simning och andra aktiviteter som stärker överkroppen och bygger muskelmassa utan att påverka lederna kommer hjälpa dig inför ditt ultramaraton.

    Steg 7

    Lär känna terrängen där ditt ultralopp ska vara. Ultramaraton kräver mycket mer koncentration än kortare lopp, så för att göra det lättare att fokusera under tävlingsdagen är det bra om du kan springa hela eller delar av banan innan tävlingsdagen. Om du inte kan göra det bör du åtminstone skaffa en karta och studera topografin för att se var de stora backarna och utmaningarna finns. Försök reducera din stressnivå under veckan innan loppet, och ta lite lugn tid för dig själv och visualisera banan.

    Steg 8

    Reducera träningen och låt kroppen läka eventuella svårigheter, och låt toxiner från extrem träning lämna kroppen. Den reducerade ansträngningen kommer förmodligen resultera i en lätt viktuppgång, vilket faktiskt är bra inför längre ultramaratonlopp eftersom reservnivåerna är smidiga att ha när kroppen får slut på glykogen, som är det bränsle kroppen använder för att fortsätta röra på sig. Vi rekommenderar också att du vänjer dig vid att vakna den tidpunkt som du kommer vakna på tävlingsdagen.

    Steg 9

    När du springer ditt första ultralopp är det viktigaste att du kan sakta ned och fokusera på att upprätthålla en hanterbar hastighet, som du kan ligga kvar i under hela loppet. Du bör springa i din egen takt. Ultralopp innehåller sällan spurter, vilket bidrar till den tävlingsfria, vänliga atmosfären som präglar de flesta ultralopp.

    Steg 10

    När du håller på att träna och springa måste du lyssna noga på kroppen. Om det känns som att du börjar nå en platå i träningen måste du jobba dig genom det. Det kan vara så att du jobbar för hårt, eller för att du börjar utveckla en skada.

    Steg 11

    Tänk på att ha ordentliga kläder, skor, och annan utrustning du behöver under loppet. Något som är unikt för ultralopp är att du till exempel behöver en ficklampa eller pannlampa för att springa i mörkret, glidmedel för att slippa skavsår, ev skydd för bröstvårtorna, väskeersättning, sportgels och/eller energidrycker, skydd mot regn och sol, hattar, och damasker. Om ultraloppet du ska springa tillåter avlastning och/eller upplockning längs banan behöver du tänka på vad du vill ha i de väskorna. Dina löparskor bör inte vara helt nya, men du vill inte springa i utslitna skor heller. Eftersom fötterna förmodligen kommer att svullna upp under ultraloppet rekommenderar vi att du springer i skor som är en halv storlek större än dina vanliga skor.

    Källor

  • Ett sätt att bota medelålderskrisen är att springa ett maraton. Det är 42,2 kilometers smärta och lidande, men att gå över den där mållinjen för första gången kommer vara en av de största framgångarna i ditt liv. Först måste du dock förbereda dig, och för att göra det behöver du lägga upp ett noggrant träningsschema.

    maraton löpning

    Guide

    Steg 1

    Spring i minst sex månader till ett år innan ett maraton. Räkna med att träna i minst 26 veckor, vilket är en vecka för två kilometer i loppet. Det här kommer förstås variera beroende på vilken form du är i när du börjar, hur du springer för tillfället, och hur långt du springer för tillfället. Om du till exempel redan springer flera kilometer om dagen och springer halvmaror då och då vill du förstås börja de långa löpturerna med en halvmara och öka hastigheten efter det.

    Steg 2

    Läs på ordentligt innan du börjar. Om du känner någon som har sprungit ett maraton bör du prata med dem och få deras råd.

    Steg 3

    Kolla upp löparklubbar och organisationer i ditt område. Många erbjuder både kurser och den säkerhet som grupper innebär. Det finns även andra grupper som erbjuder träning i utbyte mot att du donerar till deras specifika välgörenhetssyfte.

    Steg 4

    Investera i ett par bra löparskor. Detta är nödvändigt. Handla skor sent på dagen, när dina fötter har svullnat upp. Besök butiker som specialiserar sig på löpning och prata med utbildad personal. Du bör kunna testköra dem genom att jogga runt kvarteret. Köp nya skor efter 500 – 650 km eftersom de då blir alldeles för utslitna, vilket leder till skador.

    Steg 5

    Klä dig i material som undviker fukt och i olika lager, i enlighet med ditt klimat. Bär en hatt, solskydd och solglasögon.

    Steg 6

    Köp en prestandamätande pulsklocka/gps-klocka med ett stoppur för att kunna mäta tiden per kilometer. Detta kommer hjälpa dig reglera din hastighet.

    Steg 7

    Utveckla ett träningsprogram som du kan hålla fast vid. Den generella idén är att långsamt öka distansen, och sedan hastigheten, under 26 veckor. Varje vecka kommer haka på den föregående och inkludera 5 dagar där du springer (1 lång löptur och 4 korta löpturer) och 2 vilodagar. Kom ihåg att även om du kan hoppa över en kort löptur då och då så är de långa otroligt viktiga för din träning.

    Steg 8

    Stretcha musklerna mjukt, utan att studsa, före och efter varje löptur för att göra dem förberedda och motståndskraftiga. Ge hamstrings, quadriceps, vader, skrevet och höfterna mycket uppmärksamhet, och stretcha långsamt i minst 30 sekunder.

    Steg 9

    Ät måltider som har mycket kolhydrater och lite fett.

    Steg 10

    Håll koll på vätskebalansen och drick mycket vatten, även de dagar när du inte springer. Under träningsperioden behöver du dricka minst 3 – 4 liter vatten per dag. Bär med dig en vattenflaska när du springer. Många erfarna löpare äter små portioner gel som är lätt att smälta, med 35 – 45 minuters mellanrum under långa lopp.

    Steg 11

    Registrera dig ett par veckor eller månader i förväg om du vill delta i ett av de stora loppen, som de i Chicago eller Los Angeles. New York Marathon använder till exempel lottdragning för att välja ut deltagare inför loppet, så alla som ansöker får inte delta. För att delta i Boston Marathon måste du ha en kvalificerad tid baserat på din ålder det datum du vill springa (se källor för mer information).

    Steg 12

    Börja nedtrappningen tre veckor innan ditt maraton. Gör inte dig själv utbränd innan loppet börjar.

    Steg 13

    Vila 1 – 3 dagar om du känner att du börjar få en skada. Du kommer komma tillbaka mycket snabbare om du inte gör problemet värre. Om dina symptom går över kan du börja springa lätt igen, och om de inte gör det bör du rådfråga en läkare.

    Steg 14

    Vila och ät ordentligt veckan innan loppet. Om du håller dig till din plan behöver du inte äta massor av kolhydrater kvällen innan – och undvik okända restauranger, fisk och kryddig mat. Prova inget för första gången på tävlingsdagen heller: prova allt (gel, vätska, skor kläder – till och med kepsen, men särskilt skorna) i god tid innan loppet. Ladda upp med energibars och sportdryck inför den stora dagen.

    Steg 15

    Håll en jämn takt och börja långsamt under loppet, och öka takten under den andra halvan eller sista tredjedelen av maratonet. Det säkraste sättet att krascha är att springa för snabbt i början. Detta kan vara svårt när andra springer om dig. Du kan springa snabbare om du är i bra form, men du behöver stå emot. Spring i din egen takt och spring jämnt. Du kommer känna dig mycket bättre under längre tid, och du kan alltid snabba på mot slutet om du har tillräckligt med energi.

    Steg 16

    Håll dig på fötterna efter loppet och gå runt för att undvika hemsk ömhet. Du kommer läka mycket snabbare om du stretchar varje dag under den kommande veckan och springer lite lätt. Du kan till exempel springa 1,5 kilometer i en 15-minuterstakt dagen efter ditt maraton. Nästa dag kan du springa 3 kilometer i en 13-minuterstakt. Vila dagen efter det, men stretcha ändå. Den fjärde dagen kan du springa fem eller sex kilometer i en 11-minuterstakt, och vila sedan nästa dag. Under helgen kan du springa upp till tio kilometer, men långsammare. Lyssna på din kropp.

    Tips & Varningar

    Anlita en erfaren tränare om du har råd. Denne kan hjälpa dig bibehålla motivationen och se till att du tränar ordentligt.

    Smörj in vaselin på de delar av kroppen som kan få skavsår (armhålor, lårens insida, under behåbanden, insidan av knäna). Det finns inget värre än smärtsamma skavsår under en lång löprunda.

    Att få mycket vila är en otroligt viktig del av din träning.

    Köp skor i en löparbutik. Personalen är ofta erfarna löpare. Ta med ett par gamla par. Att undersöka de slitna områdena avslöjar en hel del om vilka slags skor du behöver.

    Få in lite korsträning i ditt schema: gå, simma, cykla och så vidare. Allt detta ökar din uthållighet och styrka, och gör att du inte blir uttråkad.

    Du måste inte springa hela 42,2 kilometer. Många maratonlöpare går en del av loppet för att vila och återställa vätskebalansen sig.

    Undvik alkohol och kraftigt koffeinhaltiga drycker. De är urindrivande och kommer göra dig uttorkad.

    För att undvika skador bör du aldrig öka distansen med mer än 10% per vecka.

    Träna aldrig i utslitna skor. Om du känner smärta i knäna, skenbenen eller fötterna kan det vara dags för ett par nya skor.

  • Vill du springa ett maraton utan att behöva springa alla 42 kilometer? Då är en stafettmaraton något för dig. Stafettmaraton är lika roligt som vanliga lopp på 5 eller 10 kilometer, men har en extra trevlig aspekt i form av laganda. Med rätt lag kanske du till och med springer ditt snabbaste lopp!

    maraton löpning

    Guide

    Steg 1

    Din första uppgift är att hitta en grupp löpare med liknande mål: att satsa på en viss sluttid, att bränna kalorier, eller att passa in i en viss T-shirt. Om du vill tävla hårt behöver du förstås hitta snabbare vänner.

    Steg 2

    Var ärlig om lagets mål. Det finns inget värre än att anmäla sig till en “rolig” övning och sedan pressas till att springa flera varv två gånger om dagen.

    Steg 3

    Bestäm vem som ska springa vilken sträcka. De flesta stafettmaraton delas upp i fyra eller fem sträckor om 9 – 15 kilometer vardera. Vissa lopp har jämnt fördelade sträckor, men de flesta delar upp sträckorna i olika längder.

    Steg 4

    Använd lagets styrkor. I traditionella stafettlopp är den starkaste löparen ankaret och springer den sista sträckan. I ett stafettmaraton är den sista sträckan inte alltid den svåraste, så planera ordentligt. Låt dina sprintare springa 5k, och låt dina klättrare springa i backar.

    Steg 5

    Träna för din specifika sträcka. För mer information, se länkarna till eHows nedan.

    Steg 6

    Öva på att springa vid ungefär den tid din sträcka startar. Den kanske startar två timmar efter att startskottet gått, och om du vanligtvis inte tränar vid 10.00 kommer du behöva experimentera med mellanmål innan loppet och andra ritualer.

    Steg 7

    Lär dig hur snabbt dina lagkamrater springer, och var redo för överlämningen. Ett lopp som är uppdelat i steg för steg (till skillnad från ett lopp där alla sträckor börjar vid startlinjen/målgången) kommer kräva extra planering för att få lagkamraterna till sina startpunkter i rätt tid. Planera långt innan tävlingsdagen.

    Steg 8

    Om du har tur kommer ni överlämna handband istället för pinnar. När det gäller överlämningen behöver den vara så smidig som möjligt. Det är bra att öva i förväg.

    Tips & Varningar

    Planera toalettbesök i förväg. Räkna med att dina lagkamrater springer snabbare än de förutspått, så att du inte står i toakö när det är din tur.

    Om du har några problem med din hälsa måste du rådfråga en läkare innan du deltar i några atletiska aktiviteter.

    Källor

  • Att springa de 42,2 kilometer som ett maraton innebär är en imponerande fysisk utmaning – oavsett om det är ditt första eller ditt femtonde lopp. Vila ordentligt veckan innan loppet, samtidigt som du inte förlorar din prestanda, så att benen är fräscha och klara att springa på tävlingsdagen. Motstå frestelsen att träna för hårt under veckan, och ta istället tillräckligt med tid för att fokusera på näring, packa inför loppet, och spring bara ett par kilometer för att hålla igång kroppen.

    Marathon, maraton löpning

    1: Grunden

    Veckan innan ett maraton är slutet på en nertrappning, en period under vilken du minskar din sträcka för att vila upp benen inför ditt maraton. Du bör ha sprungit den längsta sträckan, på minst 30 kilometer, två eller tre veckor innan tävlingsdagen. Spring den sista långa sträckan exakt en vecka innan loppet. Denna sträcka kan vara 12 – 19 kilometer lång, beroende på din plan, erfarenhet och dina mål. Under resten av veckan bör du inte springa mer än 6 kilometer i taget. Håll dig på en hastighet som är 90 – 120 sekunder långsammare än målet för din hastighet under loppet. Undvik att springa mer än 30 kilometer sammanlagt – detta inkluderar din sträcka från den långa löprundan.

    2: Struktur för löprundan

    Spring en kort, bra löptur fyra till fem dagar innan loppet. Spring tre kilometer, eller 20 minuter, i samma hastighet eller lite snabbare än du ska springa loppet. Börja dock med att värma upp i 1,5 kilometer, och varva ned genom att springa samma sträcka. Du kan också springa alla korta löprundor denna vecka i en relativt långsam hastighet, men inkludera fem eller sex spurtar på 100 meter i slutet av en eller två träningspass. Ett par korta, intensiva spurtar kan förhindra att du drabbas av tunga, långsamma ben. Var dock alltid försiktig – om du springer för intensivt riskerar du att drabbas av utmattning.

    3: Korsträning

    Träna inte vikter den här veckan, men korsträna gärna i 20 – 30 minuter under veckan. Alla aktiviteter är okej så länge de har en låg effekt, och du har utövat aktiviteten regelbundet under träningen innan ditt maratonlopp. Att introducera nya aktiviteter kan orsaka ömma muskler och skador. Du kanske känner dig lite rastlös under veckan innan loppet, men använd den energin till att studera banan, förbereda kläder och näring, tillbringa tid med vänner och familj, och vila.

    4: Ät ordentligt

    Undvik att “fylla upp” dig för att nå det kaloriantal som du förväntar dig att bränna under tävlingsdagen. Ät precis som du gör när du tränar, men öka intaget av kolhydrater så att det utgör mellan 60 % – 70 % av dina kalorier cirka tre dagar innan loppet. Detta kommer maximera energilagnringen. Kolhydrater innebär inte bara pasta och pizza: det finns hälsosamma val också, som sötpotatis, brunt ris och bananer. Undvik mat som är extra oljig, fiberrik eller kryddig två till tre dagar innan loppet – allt detta kan orsaka matsmältningsproblem på tävlingsdagen. Minimera alkoholintaget, men drick mycket vatten så att du har tillräckligt med vätska i kroppen på tävlingsdagen.

    5: Håll dig inte på fötterna

    Tillbringa inte den sista veckan med att utföra sysslor, som storstädning, som du skjutit upp när du tränar. Om du rest någonstans för att delta i loppet ska du inte tillbringa dagarna innan loppet med att gå runt över hela staden – var turist efter loppet. Du kan springa några kilometer dagen innan loppet bara för att värma upp, men spring bara en kort bit till tävlingsplatsen och slappna sedan av resten av dagen, så att du är ordentligt utvilad inför tävlingen.

    Källor