Etikett: Äldres hälsa

  • Minst åtta av tio lokalboende går till vårdcentralen utanför Umeå för att göra sin hälsoundersökning.
    Ju äldre patient desto fler riskfaktorer hittas vid besöket. Efter ett välkänt har det förebyggande arbetet utvecklats på vissa av länets vårdcentraler. Men på pionjärorten och andra enheter har arbetet sackat efter.

    Det var tio år sedan sist. Åter sitter 50-årige Kalle Andersson på besöksstolen inne hos sköterskan på vårdcentralen för att få en hälsoundersökning. Kroppen är hopsjunken och tyngd av allvar, som om han väntade på en hård dom.

    Tålmodigt sneglar han på diabetessköterskan som bläddrar fram och tillbaka i formuläret med de ikryssade svarsalternativen.

    – Du har ett kolesterolvärde på 6,8 mmol. Det är lite för högt, det borde ligga under 6,5, säger sköterskan och frågar om han vet vad det beror på.

    – Ja, det är ju mycket Bregott på mackorna på kvällen. Det är ju godast. Men jag blir väl tvingad att ändra nu. Jag rör ju inte så mycket på mig heller, jag vet att jag har dålig kondition säger han, som fortfarande ser ut som lugnet själv.

    – Fast jag brukar fiska.

    Sedan följer ett långt resonemang mellan honom och sköterskan om vardagsvanorna. Om hur han kan börja med promenader och mer grönsaker på tallriken för att få ner vikten, det höga kolesterolet och blodfetterna. En tid bokas för ett läkarbesök om ett halvår.

    Karin tycker att hälsosamtalen är väldigt värdefulla för att de ger en tankeställare hos besökarna.

    – Vi brukar alltid fråga ‘hur mår du?‘. Jag märker att många patienter inte alltid kan svara direkt, kanske för att de inte är vana att få denna raka, ärliga fråga. För en gångs skull har de faktiskt någon som lyssnar på deras svar.

    Från tiden i projektet, vars lyckade metoder införlivats i länet, har vårdcentralen arbetat framgångsrikt med screening och hälsosamtal. Vart tionde år kallas människor dit, det vill säga vid 40, 50 och 60 år. I dag är vårdcentralen en av de enheter som toppar statistiken i Västerbotten över besöksantal vid hälsoundersökningar, 77 procent. Chefen på vårdcentralen tycker att det är viktigt att ha ”det friska synsättet för att stoppa strömmen av sjuka”.

    – Här är det ingen som tittar snett på det förebyggande arbetet. På en del andra vårdcentraler får man ofta höra att det är lite lyx att ta in friska människor när väntrummet är fullt med folk.

    Manualen för hälsoundersökningen utvecklas ständigt genom landstingets försorg och hon berättar att i höst ska utbildningar ges.

    – Nu fångar vi upp riskfaktorer på ett tydligare sätt genom att erbjuda ett läkarbesök som efterkontroll. Flest riskfaktorer hittar vi ju bland äldre, i viss mån vid 50- och framför allt vid 60-årskontroller.

    Förutom hälsoundersökningar har man utvecklat det förebyggande arbetet mot föräldrar, barn och vissa riskgrupper. All nyblivna föräldrar erbjuds en utbildning som handlar om barnet, mat, omsorg och relationer. Varje vinter hålls en diabetesskola för de patienter som finns i riskzonen enligt hälsoundersökningen. Tillsammans med sjukgymnast och folktandvården samlar primärvården en grupp för att lära sig mer om diabetes, motion och laga mat.

    Liknande överviktsgrupper är också på gång. Och under våren har vårdcentralen arbetat med ett projekt med kostnadsfria föreläsningar om stress och motion.

    – Vi fångar upp riskfaktorer på ett tydligare sätt. Dessutom får hela samhället komma om de vill.

    Förutsättningarna är goda för den lilla vårdcentralen, som hittills haft en betryggande personalsituation med alla skötersketjänster besatta. Men bara en av de två läkartjänsterna är besatt. Fast sköterskan litar inte på läkarna, eftersom de ofta ”släpper” patienterna utan att följa upp.

    – Det är svårt att få samarbete med läkarna. Vi har ingen gemensam syn på hälsoarbetet och de kommer inte på våra möten om hälsoundersökningar, säger hon, som snabbt lägger till att läkarna är ”överlupna med arbete och dokumentation”.

    Genom politisk styrning stimuleras i dag de 40 vårdcentralerna och privata mottagningarna i länet att kalla till hälsoundersökningar; de når i genomsnitt cirka 65 procent av alla västerbottningar. För varje undersökning får de en extra patientpeng på 500 kronor. Men långt ifrån alla vårdcentraler har lyckats att bibehålla en hög, jämn ström till undersökningarna, inte heller har alla utvecklat det preventiva arbetet. Ett exempel är pionjären som sedan mitten av 90-talet kämpat mot bemanningsproblem och stafettläkeri.

    – När husläkarreformen kom delades vi upp i två vårdcentraler – en privat del och en landstingsdel. Många av nyckelpersonerna slutade och engagemanget försvann, säger hälsodirektörn som ändå säger att arbetet är ”på väg tillbaka” i kommunen.

    På andra vårdcentraler når man dock bara varannan besökare. De skyller på att ”vardagsverkligheten grinar illa”.

    – Vissa vårdcentraler har en svår bemanningssituation med vakanser och stafettläkare som bara klarar av mottagningslistan. Vårdcentralerna hamnar i en svår prioriteringssituation där det akuta kommer först.

    ,
  • Benskörhet kallas för den tysta sjukdomen. Anledningen är att sjukdomen ofta saknar symptom. Den som drabbas märker till en början ingenting. Inte förrän det händer något och då är det redan för sent. En fraktur i handen, ett knäckt revben eller ett lårbensbrott. Skadan är redan skedd och konvalescensen kan bli lång.

    Benskörhet är framför allt en kvinnlig sjukdom, men även män kan drabbas. Dock inte på långt när i samma utsträckning. Med fog kan man kalla benskörhet (osteoporos) för en folksjukdom. I Sverige räknar man med att omkring 300 000 kvinnor lider av benskörhet och varannan kvinna över 50 år drabbas av en fraktur till följd av att hon är benskör. Och det är en siffra som man räknar med ska öka. Benskörhet är ett växande problem. Varje år inträffar 70 000 frakturer, orsakade av beskörhet. Antalet kotfrakturer uttskattas till omkring 15 000.

    Benskörhet innebär att benvävnaden bryts ned snabbare än den återbildas. Bentätheten sjunker och skelettet blir skörare. Att kvinnor drabbas oftare beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen minskar under klimakteriet. När östrogenbalansen rubbar blir skelettet skörare eftersom östrogen påverkar de celler som både bryter ner och bygger upp skelettet. Det är därför man blir benskör.
    I hela den här långsamma, smygande processen spelar arvsanlagen en stor roll. Brist på eller för lite motion, låg kroppsvikt, hårdbantning, rökning, alkohol samt kalciumfattig eller ensidig kost utgör också riskfaktorer.
    De vanligaste och första tecknen på benskörhet är att men blir kortare och krumryggad. Det beror på att en eller flera kotor i ryggraden trycks ihop, vilket i sin tur ofta ger upphov till ryggsmärtor.

  • Sköldkörteln är en liten och oerhörd viktig körtel som sitter på framsidan av halsen, nedanför struphuvudet. Trots att den är så liten är konsekvenserna när den trilskas desto större. Problem med sköldkörteln är dessutom betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Cirka hundra tusen kvinnor i Sverige behandlas för sköldkörtelstörningar.

    Sköldkörteln väger endast 25 gram och är en viktig inre sektorisk körtel. Den utsöndrar livsviktiga körtelhormoner som är nödvändiga för ämnesomsättningen i hela kroppen. Dessutom kontrollerar den värmeproduktionen i cellerna.

    Alla kroppens celler behöver sköldkörtelhormon. Körtelrubbningar är vanligare än vad man kan tro och betydligt fler kvinnor än män drabbas. Så många som 5-10 gånger fler kvinnor än män drabbas. Troligen har det att göra med samspelet mellan sköldkörtelhormonerna och de kvinnliga könshormonerna. Som alla vet är kvinnors hormonsvängningar större än männens. Detta på grund av t ex menscykeln, graviditet och klimakteriet som alla leder till hormonomställningar. Sköldkörtelrubbningar förekommer hos ungefär nio procent av alla kvinnor. Hos äldre lite oftare.

    Problem med sköldkörteln går i arv

    Sköldkörtelproblem är dessutom ärftliga. Risken att drabbas är alltså större om du har släktingar med störd hormonfunktion. De vanligaste störningarna är för låg eller för hög ämnesomsättning. För låg ämnesomsättning är betydligt vanligare än för hög.
    Trots att det är så vanligt är det sällan man pratar eller läser om problemet. En förklaring till detta kan vara att de symptom man drabbas av när sköldkörteln trilskas är mycket diffusa. Oftast vet inte den drabbade att symptomen har att göra med sköldkörteln. Trötthet, huvudvärk, sköra naglar, svettningar och viktminskning är bara några av de många fysiska symptomen. Symptom som dessutom är vanliga i dagens samhälle på grund av t ex stress, utbrändhet och övergångsbesvär. Istället för att uppsöka en läkare skyller man på annat och fortsätter att lida i tysthet.

    De som däremot söker hjälp hos doktorn gör det oftast på grund av tröttheten de känner. Vissa blir så trötta att de knappt kan hålla sig vakna. Trots att man tar det lugnt och vilar finns tröttheten envist kvar i kroppen.
    Sköldkörtelstörning med för låg ämnesomsättning kallas för hypothyreos (hypo betyder under).
    De som drabbats av hypothyreos har för låga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet. Symptom på för låg sköldkörtelhormon kan vara att man ofta är trött, att man fryser även om det är mitt i varma sommaren, muskelkramp och depression. Dessutom kan man drabbas av torr hud och torrt hår. Vissa drabbas till och med av håravfall. En sänkt sköldkörtelfunktion kan också vara förenad med blödningsrubbningar såsom långdragna, oregelbundna rikliga blödningar.

    Symptom på problem med sköldkörteln

    Symptomen är som sagt otydliga och kommer dessutom smygande. Att symptomen kommer från så många och så många olika organ kan göra att även en läkare kan ha svårt att ställa en snabb diagnos. Men så fort man börjar misstänka att felet är sköldkörteln är det lätt att ställa en diagnos. En doktor kontrollerar dina sköldkörtelhormoner genom att ta ett blodprov. Behandlingen sker med tabletter som innehåller konstgjorda substanser som ersätter det hormon som körteln inte kan producera. Hypothyreos drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet.
    Sköldkörtelrubbningar är även vanliga hos kvinnor under graviditeten. När en kvinna är gravid sänks aktiviteten i immunförsvaret. Då kan det hända att sköldkörteln angrips av antikroppar. Detta är något som kroppen oftast själv kan reglera. I vissa fall kan en hormonbehandling behövas. Efter förlossningen ökar immunförsvaret igen.

    När sköldkörteln producerar för mycket av det hormon som behövs för cellernas ämnesomsättning kallas det för hyperthyreos (hyper betyder över). Kroppen går på högvarv för att hormonproduktionen överstimuleras. Cirka 2 000 kvinnor drabbas varje år. Hyperthyreos kallas även för Graves sjukdom. Hög ämnesomsättning i kombination med förstorad sköldkörtel kallas för giftstruma. Det medicinska namnet är toxisk diffus struma. Hos vissa som drabbas kan sköldkörteln bli så stor att det blir en synlig utbuktning nedtill på halsen.

    Alla åldersgrupper kan drabbas, men oftast hittar man sjukdomen hos dem som är mellan 20-40 år. Har man för hög ämnesomsättning kan det yttra sig i ökad aptit, i kombination med viktminskning, svettningar och värme vallningar, kort stubin, muskelsvaghet, mensrubbningar och hjärtklappning.

    Behandling med medicin eller operation

    Även vid hyperthyreos kommer sjukdomen smygande. Och precis som vid för låg ämnesomsättning ställs en diagnos genom att mäta nivåerna av sköldkörtelhormoner i blodet. De som har en lätt eller medelsvår sjukdom kan behandlas med medicin. Men är det så att sköldkörteln är förstorad sker behandling oftast genom en operation, där man tar bort delar av sköldkörteln. Efter operationen måste man ta konstgjort hormon i tablettform, en tablett som man sedan tar resten av livet för att hålla sig helt symptomfri.
    Det finns även en tredje behandlingsmetod i form av radioaktivt jod. Genom att dricka en smakfri lösning får man celler i sköldkörteln att skrumpna bort och sluta bilda hormoner. Nackdelen med denna behandling är man på sikt riskerar att drabbas av en för låg sköldkörtelfunktion.

    FAKTA SKÖLDKÖRTELN

    • På latin heter sköldkörteln glandula thyroidea.
    • Sköldkörteln reglerar många av kroppens funktioner och ligger inbäddad i skyddande vävnader i halsen. Den är väldigt liten och väger endast 25 gram.
    • De vanligaste störningarna är för låg (hypothyreos) eller för hög (hyperthyreos) ämnesomsättning. Sköldkörtelstörningar är vanligare hos kvinnor än hos män.
    • Den lilla körteln utsöndrar livsviktiga hormoner till blodet och är nödvändig för ämnesomsättning och värmeproduktion i cellerna.
    • En förstorad sköldkörtel kallas struma.
    • Sköldkörtelstörningar är ärftliga.
    • När sköldkörteln trilskas kan symptomen komma från många olika organ i kroppen.
    • Att få sina sköldkörtelhormoner kontrollerade sker genom ett enkelt och smärtfritt blodprov.